Arkiv för kategori Okategoriserade

- Sida 14 av 31

500 år före bandspelaren

av mikael strömberg

Leonard da Vinci undersökte allt. Bland annat en strålande fernissa som skulle kunna rädda musiken från krackelering och akustisk förångning. Det upplevdes som ett verkligt problem av renässansgeniet.

500 år före bandspelare.

Da Vinci: ”Måleriet är i så måtto överlägset ljudet som det inte är dömt att dö i samma ögonblick som det väcks till liv, vilket ju är fallet med den olyckliga musiken… Musiken, som förflyktigas samtidigt som den uppstår, är vanlottad i förhållande till måleriet, som med användningen av fernissa har blivit evigt”.

Kunde han uppfinna ett lack som gick att bestryka ljudet med innan det gled in i tystnaden ?

Bild.jpg

Soundmirrors #13 (M Strömberg)

Spela röjsåg

av mikael strömberg

Den enda skillnaden nu och då är att ljuden har bytt källor och karaktär. Men vardagsljuden börjar alltmer leta sig in i musiken – och musiken leta sig ut i vardagen.

Först var det spårvagnar, skrivmaskiner, flygplansmotorer och telefoni som fick en egen rad i orkesterpartituret. Sedan blev det jetflyg, bilmotorer, datorer och hela industrier. Målet var att erkänna alla ljud som musik, även de orena formerna.

På motsvarande vis har det i etablissemanget alltid funnits ett starkt behov av att avfärda bullerkonstens disharmonier och flytande identitet. Att låta musiken blir ”inget annat än natur och vardag” får sällan bredare gehör.

Man kan till exempel inte söka till Musikhögskolan och uppge att huvudinstrumentet är piano och biinstrumentet röjsåg.

Synd.

 

Soundmirrors #12 (M Strömberg)

Bild 22.jpg

Akustiska drömmar

av mikael strömberg

Har du någonsin haft en akustisk dröm?

En flicka berättade en gång att hon i en dröm hade försökt få sin familj att försonas genom att sammanföra dem till intressanta ackord.

Själv drömmer jag i olika tonarter när det är vinter eller sommar, vår eller höst.

Vid fullmåne är det klara distinkta ackord i harmonisk moll. Framåt våren är det mera fritt improviserat. När människor förekommer i drömmarna har de tydliga tonhöjder.

Platser drar åt dur eller moll och drömmen ligger kvar i kroppen hela dagen efteråt som ett känsloläge, ett mood. 

En sådan natt hade jag i natt. Den såg ut ungefär så här…

Bild 8.jpg

Soundmirrors #11 (M Strömberg)

Se ljudet

av mikael strömberg

Överraska dina arbetskompisar genom att ta med ett ljud till jobbet. Tänk att det ska låta på ett speciellt vis. Till exempel:

Ett bubblande ljud. Ett knastrande ljud. 

Ett komiskt ljud. Ett trist ljud.

Ett gammeldags ljud.

Ett surrande ljud. Ett krypande ljud. Ett hoppande ljud. Ett metalliskt ljud.

Ett naturellt ljud. Ett vilsamt ljud. Och så vidare.

Byt ljud med dina arbetskamrater. Ordna en omröstning: Månadens ljud!

Bild 15.jpg

Soundmirrors #10 (M Strömberg)

Se ljudet

av mikael strömberg

Hur kommer det sig att ljud uttalas så olika? Uppfattar olika kulturer ljuden på skilda sätt, eller har världens grisar, får och insekter olika dialekter precis som vi?

På engelska låter grisen oink oink. På svenska nöff nöff.

På franska låter katten ron ron. På engelska purr purr. Men på tyska låter katten schnurr schnurr.

På svenska låter kossan mu mu. På franska moo moo.

På svenska låter biet bzz bzz. På engelska buzz buzz. På arabiska låter biet zuz zuz. Japanska bu bun. Och på vietnamesiska låter samma bi vu vu.

Vissa saker går bara inte att förstå.

Bild 11.jpg

Soundmirrors #9 (M Strömberg)

Se ljudet

av mikael strömberg

Stora delar av ljudens associationskraft har gått förlorad. Men på sina platser förekommer små ljudsällskap som sekteristiskt associerar till bestämda ljud.

Motorcrossklubben som lyssnar till varvtalen. HD-klubben som lyriskt avnjuter tvåtaktsljudet. Flygakrobaterna vänförening. Föreningen för kulmotorns främjande. Den lilla grupp av turister som varje sommar besöker Lau på Gotland för att höra kyrkans efterklang på 11 sekunder. Här finns också föreningen som åker till Shah Abbas moské i Esfahan där man rakt under kupolen kan höra sju ekon.

Eller den exklusiva japanska sammanslutningen kring livets fantomljud, som lyssnar till kluckandet från kyrkogårdarnas vattenbehållare och en gång om året samlas för att höra nattens drottning fälla ut sina sällsynta kronblad.

Bild 10.jpg

Soundmirrors #8 (M Strömberg)

Se ljudet

av mikael strömberg

Schopenhauers tid kunde filosofen med visst stöd för sin övertygelse påstå, att ”Denna bok gestaltar en enda tanke”. Idag är de ständiga avbrotten ofta akustiska. Mobilen ringer (med tätare signaler för att snabba på genomströmningen i axeväxlarna). Glassbilen tutar. Bokbussen tutar. Reklaminslagen i TV överstyrs i ljudnivå för att skapa tittarkontakt.

Är det något de flesta människor ogillar är det avbrott. Men oavsett hur ljudligt ett reklaminslag än är, är det inte ljudligt nog för annonsören.

Fordon kör, dyker och flyger fortare; ljudet vispar runt i biosalongen fortare, fortare, fortare.

En minut är en evighet. Tio sekunder en ocean av tid. Så vad gör vi? Vi drömmer om att röra oss snabbare än ljudet för att slippa bli avbrutna.

Bild 13.jpg

Soundmirrors #7 (M Strömberg)

Se ljudet

av mikael strömberg

Fråga tio personer från vitt skilda kulturer om deras favoritljud. Man skulle kunna tro att en japan gillar elektriska ljud, att en tysk föredrar mekaniska ljud, i högre grad än en urinvånaren på en isolerad ö utan el och rinnande vatten. Men så är det alltså inte.

Högst upp på listan kommer alltid hav och andra vattendrag, och sedan fågelsång, vindens kalla och varma ljud, lövsus och skrattande barn. Dessa fem ljud är fem i topp oavsett ålder, kön, klass, kultur.

Det är nästan alltid vildmarkens atmosfärljud vi refererar till, omedvetet. Det tycks finnas mera visdom där.

I städerna har man alla ljud nära inpå kroppen. I vildmarken selekterar man nära ljud och avlägsna ljud på flera kilometers avstånd.

Hörseln – och musikörat – fungera som ett hyperkänsligt ekolod.

Bild 16.jpg

Soundmirrors #6 (M Strömberg)

Se ljudet

av mikael strömberg

Generalpaus (G.P) står det ibland i noterna. Stråkar, pukor, bleck- och träblås gör en häftig inbromsning. Trumhinnorna ställer sig i givakt. Men tyst blir det aldrig.

Runtom flödar en progressiv musik som följer andra lagar; ventilationssystemens musik, andetagens musik, förväntningarnas musik, programbladens musik, harklingarnas musik, stolskrapens musik.

Kompositörer och musiker får förlåta, men parallellt med deras verksamhet finns en ännu större repertoar av antimusik, som i många kulturer uppfattas som självklar. Till exempel i indisk filosofi där varje åtskillnad mellan konst och liv är overklig och opraktisk.

Det finns ingen tom rymd. Alltid finns något att höra. Tystnaden är alltså ingen fungerande flyktväg bort från oljuden.

Bild 12.jpg

Soundmirrors #5 (M Strömberg)

Se ljudet

av mikael strömberg

Rymdforskare har fångat upp en kusligt låg, brummande baston, 57 oktaver under ettstrukna C, från ett svart hål 250 miljoner ljusår bort.

Har universum ett ljud? Ja, menar vissa astronomer.

Det tycks vara samma gamla atomer som grekerna en gång studerade när vetenskapen nu vill förklara Teorin För Allt.

Supersträngteorin antyder att det mikroskopiska landskapet ända fram till gränsens gräns är fullt av små strängar, eller vibrationsmönster som orkestrerar universums utveckling. Enligt forskarna blåser förändringens vindar genom ett vindharpsliknande universum.

Allt har ett ljud. Från de subatomära kvarkarnas febrila dans till de binära stjärnornas sedesamma vals och från den stora smällens ursprungliga eldklot till galaxernas majestätiska virvlande på valvet.

Bild 17.jpg

Soundmirrors #4 (M Strömberg)

Sida 14 av 31
  • Tjänstgörande redaktör: Johan Edgar
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB