American Hustle är den film som fått flest Oscarsnomineringar. Är den värd det. Nä. Men väl värd att se.

Filmen bygger på en verklig händelse där FBI samarbetade med så kallade con-artists (lurendrejare/solovårare eller annat roligt ord) för att sätta dit korrupta politiker på 70 och 80talet. Filmen kryllar av skådisess: Amy Adams, Christian Bale, Jeremy Renner, Robert De Niro, Bradley Cooper och den bästa av dem alla, Jennifer Lawrence.

Det första som slår en när rullen drar igång är hur roliga alla dudes ser ut i sina 70tals-peruker. Det ser långt ifrån verkligt ut och det blir mer en komisk effekt (kanske var meningen?) än något som passerar som en sanningsenlig look – och det är mer som komedi än drama som man uppskattar American Hustle. Den är helt enkelt lite smårolig hela tiden. Men det är snarare en parad av bra skådisinsatser staplade på varandra än en väl sammanhållen och intressant film. Amy Adams och Jennifer Lawrence är briljanta rakt igenom, Lawrence borde ha en Oscar i sin famn för det här.  Dudsen gör också solida insatser och det är kul att se Bale i en mer lättsam roll även om han har sin svärta även här.

Filmen som sådan är snygg rent stilistiskt – man blir pepp på att gå på 70-talsparty trots de fula perukerna. Jag blir dock väldigt förvånad när jag läser de amerikanska recensionerna för American Hustle. Det är full pott hit och ”best movie of the year” dit. Filmen är långt ifrån så bra, men den är bra. Absolut är den bra. Men en 5-plusare? Icke!

Betyg: NNN (NNNNN till Adams, Lawrence och Jeremy Renners peruk)

Uj så dåligt bloggat på sistone – har helt enkelt haft FULLT upp med en massa annat trams (läs jobb) – men det kommer bli ändring, vad så säkra. Snart kommer det hända grejjer här på bloggen, kan inte berätta så mycket i skrivande stund men det kommer bli mer fart och en roligare blogg på många sätt hoppas jag.

Inte för att det är supermycket fart i låten ovan men den är ändå så bra att den får symbolisera att det banne mig är HELG! Ha en fin sån hörrni!

Han har kallat sig Moneybrother, Pengabrorsan och tomatsoppa (sorry, var tvungen) men nu är han tillbaka som kort och gott: Anders Wendin. Med tanke på att han lyckats fantastiskt med sina andra namn så känns det inte som en longshot att tippa att det här också kommer funka fint. Det låter nu ännu lite popfunkigare än förr och det är ju sannerligen en mix som han till fullo behärskar. Album släpps i slutet av  mars, nya singeln och videon släpptes idag!

Wendin låter hälsa kring artistnamnet att:

– När jag började kändes det kul och coolt med Moneybrother (det ÄR ju ett bra namn, reds anm) och sen blev det en naturlig fortsättning med Pengabrorsan på svenska. Nu har man ju blivit lite äldre och jag gör en skiva på egen hand och då kändes det mer naturligt att bara vara Anders Wendin.

Fint så. Welcome back!

Det verkar som att jag är inne i någon slags festsugen-fas trots att jag somnar i soffan kl 9 varje kväll. Varför jag tror jag är i en festfas? Jo, för att jag suktar efter att stå på en bardisk, hoppa, dansa och rappa med till just den här låten. En av de ösigare jag vet.

Meeeen istället ska jag på gravidyoga.

Jag sitter just nu och sätter ihop lite spellistor till BB. Tänker en soft lista med lugna låtar som skapar harmoni och en hårdare pepp-styrka-get-this-thing-OUT-OF-ME-lista. Det knäppa med det hela är att den musik som klassar in här för mig är i den softa listan: sjukt deppig musik som låten ovan och typ Halleluhja av Jeff Buckley och på den hårdare så blir det typ Metallica och Whiskey in the Jar….bra för babyn eller inte undrar man ju!?