Möten, administration, delgivning – allt prickas av i Rodney Bennetts arbete på Migrationsverket.
Och missad statistik kan innebära sämre lön.
– Jag vet inte vad som händer om man inte når målen, men man känner ju att det inte är bra, säger han.

Rodney Bennett, 55, jobbar som mottagningshandläggare på Migrationsverkets enhet i Norrköping. Så här beskriver han sitt arbete:

– Vi har en lite mindre ansökningsenhet, där vi tar emot asylsökande. Huvuduppgiften är att göra utredningssamtal med dem, ge information om att vara asylsökande och informera om rättigheter och skyldigheter. Vi pratar om den sökandes familjebild och hälsoläge. Därefter kallas de till en längre asylutredning.

Det första samtalet får ta max 1,5 timme, berättar han.
– Men om det är en barnfamilj, med flera personer, kan det så klart ta längre tid.

Rodney ska enligt sina mål hinna med fyra sådana samtal på en vecka. Någon vecka kan det vara okej med tre. Till det kommer renskrivning, och att skicka ut informationsblad som exempelvis hur barnen ska få skolplats om det gäller en barnfamilj. Utöver det måste han hålla andra typer av samtal, som delgivning av beslut om uppehållstillstånd och andra typer av uppföljningar.

Antalet samtal, och hur långt ett ärende har gått, följs upp varje vecka av en teamledare.
– Det syns hur många samtal jag haft i vårt bokningssystem. Det mesta finns i datasystem. Så länge allt funkar så är systemet bra, säger han.

Men med den stora tillströmningen av asylsökanden som myndigheten upplever just nu nu försenas allt, berättar han.
– Det är väldigt pressande. Så fort det blir större volymer blir det en stor press. Det kan vara detaljer som att vi inte hittar något ledigt rum att ha samtal i, men också att hinna med så många samtal som möjligt på kort tid. Man känner inte att man har kontroll, kvaliteten blir inte lika bra när jag är stressad. Det är ju inte fyrkantiga lådor vi ska träffa, det är människor. Vi ska ju orka bygga en social kontakt också.
Vad händer om ni inte hinner med alla samtal ni ska ha på en vecka?
– Då försöker vi justera det, men man känner sig pressad. Jag vet inte vad som händer om man inte når målen, men man känner ju att det inte är bra.

Sanna Norblad, avdelningsordförande på fackförbundet ST, i Norrköping, vet dock vad som händer om man inte hinner med sina mål.
– Vi som förhandlar om lönerna vet att det här används av arbetsgivaren. Antal pinnar man bockat av syns i lönekriterierna. Och vi vet att det finns en rädsla hos anställda att inte hinna med sina pinnar, säger hon.

Hennes fackförbund har inget emot själva arbetssystemet, men säger att det styr medarbetarna för hårt när situationen blir pressad. Det tydligaste beviset för det är att enheterna likt den Rodney Bennett arbetar på har tillsammans redovisat 14 000 timmar i övertid från januari till augusti, säger hon.*

Rodney Bennett har jobbat på Migrationsverket sedan början av 2000-talet.
Innan dess jobbade han på dåvarande invandrarverket.
– Jag var med om stora inströmningar där också under perioder. Men då hade vi mer resurser.

Migrationsverkets presschef Fredrik Bengtsson uppger att verket kommer att kommentera uppgifterna om pinnjakt under fredagen.

Jobbar du på Migrationsverket? Har du mer information om hur man jobbar med statistik? Hör gärna av dig till oss. Antingen här, i vårt formulär. Eller här, direkt till vårt öppna tipsarkiv som alla kan läsa. Även här har du rätten att vara anonym, men ditt tips kommer att bli synligt för alla. Har du ett känsligt tips rekommenderar vi dig att mejla oss direkt, på oppengranskning@aftonbladet.se. Som källa är du skyddad enligt svensk lag.

*Korrigering. Olyckligtvis innehöll den första versionen en missuppfattning. Ursprungligen stod: ”Det tydligaste beviset för det är att Rodney Bennetts enhet hade 14 000 timmar i övertid under augusti.” Rätt att siffran gäller samtliga enheter inom hela myndigheten.