Under två veckor har Aftonbladet granskat Migrationsverket, med makt över beslut som rör liv och död.
Vi fann en toppstyrd myndighet i kris.
I botten jagar rädda medarbetare under tidspress ”pinnar” och har börjat slarva med besluten.
I toppen avvisar cheferna uppgifterna som ”överdrifter”.

Talande är att Migrationsverkets ledning talar om ”produktionsplan” och ”kvalitetsuppföljning”.
Medan medarbetare beskriver en myndighet som förlorat insikten att det är människors liv de har i sina händer.
Man utvisar svårt sjuka barn, men ger uppehållstillstånd till lögnare, säger en anställd.

Följande tre delar är bärande i vår rapport:

1. ”Pinnjakten”, strävan efter att hinna med så många ärenden som möjligt. Och som enligt våra uppgiftslämnare leder till att man alltför lättvindigt utfärdar permanenta uppehållstillstånd, PUT, vilket på intern jargong kallas att ”putta”.
2. Fallen som upprör. Beslut fattas som står sig i domstol, men ändå väcker allmänhetens upprördhet. För det mesta rör dessa fall barn – och här är utlänningslagen komplicerad att tillämpa.
3. Ombuden och svarta listan. Migrationsverket väljer vem som ska företräda en asylsökande, vilket i praktiken innebär att de valt sin motpart. Några jurister hamnar på ”svarta listan”. Det finns en misstro mot systemet.

• ”Pinnar” och ”puttningar”
Den 37-åriga kvinnan som sitter på en stol hos Migrationsverket i Boden säger att hon flytt från södra Somalia, från området kring Mogadishu. De som kommer därifrån får så gott som alltid permanent uppehållstillstånd.
Handläggaren är osäker och vill genomföra ett språktest. Kanske ljuger kvinnan. Hon kanske inte alls har skyddsbehov, och rätt till asyl i Sverige.
Men det blir inget språktest.
Handläggarens överordnade ser till att kvinnan ”puttas”, som är jargong för att bevilja PUT, permanent uppehållstillstånd.
Därmed har teamet fått en ”pinne” till.
Och kommit närmare målet.

Vi har fått hundratals liknande berättelser inifrån Migrationsverket. Sanna Norblad, avdelningsordförande på ST, bekräftar att en pinnjakt uppstod då arbetet omorganiserades för några år sedan. Handläggningstiden skulle, på regeringens uppdrag, ner till tre månader.
– Alla dessa ärenden som gått fel, som ni rapporterar om. Det är läge att förklara för svenska folket att det inte handlar om att man gör fel på illvilja.
– Ledningen säger att man inte tummar på kvaliteten, men det tycker personalen.

Följden många beskriver är att handläggare ”puttar” ärenden utan utredning för att klara målen. Att målen nås är en förutsättning för högre lön, fast anställning – och karriär.

Ibland, när en enhet har halkat efter i förhållande till de uppsatta målen, håller man så kallade ”puttnings-helger”.

Ur en medarbetares brev:
”Chefen i princip beordrade att personalen skulle bevilja så många PUT som möjligt i tillståndsärenden som gällde anknytning (även i många ärenden där de enligt utlänningslagen inte skulle beviljas PUT) och allt detta bara för att kunna redovisa antal pinnar till deras chefer och ledningen.
Jag kan erkänna att inställningen på Migrationsverket (tvärtom vad allmänheten och media tror!) är att man hellre beviljar PUT även om personen inte har rätt till PUT.”

•Fallen som upprör

Meningen om en mamma var häpnadsväckande: ”Migrationsverket kan konstatera att anknytningen till din son inte är att anses som stark.”

Det var sista söndagen i september och Naira i Frövi trädde fram, i tv 4 och senare Aftonbladet för att berätta att hon skulle utvisas till Armenien, utan sin treårige son David. Pojken är svensk medborgare. Hon måste söka uppehållstillstånd i Moskva, och vistas där under obestämd tid.

Davids pappa har ingen kontakt med sitt barn. Migrationsverket hade därför föreslagit familjehem för pojken medan mamma var borta.

Men redan två dagar senare backade Migrationsverket. Nu påstod man att uppgiften i Aftonbladet om eventuell familjehemsplacering var ny för dem.
– Vi har haft uppfattningen att det finns en annan förälder. Om barnet inte har någon annan vårdnadshavare än socialtjänsten ser läget helt annorlunda ut, säger Fredrik Bengtsson, presschef på Migrationsverket.
Han förklarade samtidigt att ”anknytning” bara är en juridisk term som inte avser relationen mellan mor och barn.

Nu är beslutet att utvisa Naira inställt tills vidare. Ännu en gång har exponering i media ändrat ett enskilt asylärende. Om felet var slarv, stress eller okunskap vet ingen.

Klart är att asylärenden som rör barn ofta blir svåra. Lagar kolliderar. Grunden är att utlänningslagen är starkare än socialtjänstlagen – men samtidigt finns en portalparagraf i utlänningslagen om ”barnens bästa”.

Ett vanligt problem, som Migrationsverket själva slog larm om, är att föräldrar tvingas resa till hemlandet för att söka uppehållstillstånd. Trots att de har småbarn. Onödigt byråkratiskt, tyckte även politikerna.
Sedan 2010 ska det för barnens skull bli lättare att söka uppehållstillstånd från Sverige. Men det följs inte alltid.

Vi vet i skrivande stund inte upplösningen för andra fall vi beskrivit under granskningen (se nedan), som även de rör barn: Karina och sonen Ravil, Zahra, Nuhami, Fuat, Billur och Raul.

Frågan måste gå vidare till politikerna.

Det är politiska beslut att humanitära utrymmet i utlänningslagen numera formuleras ”synnerligen ömmande omständigheter”. Vilket i praktiken betyder – ”nästan aldrig”.

• Ombuden och svarta listan
Asylsökande som kommer till Sverige har rätt till ombud. Men det är Migrationsverket som bestämmer vem som får jobbet.
Och ”besvärliga” jurister kan hamna på svarta listan, hävdar biträdande juristen Canela Skyfacos i Malmö.

Det är Migrationsverket som utser den asylsökandes offentliga biträde, efter en namnlista. Vilket betyder att de utser sin egen motpart, om beslutet överklagas till domstol.
Det är ett grundfel, menar Canela Skyfacos.
Risken är uppenbar att myndigheten väljer en ”följsam” jurist som är lätt att komma överens med, och undviker ombud som nitiskt bevakar sin klients intressen.

Det finns jurister som ständigt arbetar med asylsökande – men aldrig förordnas från Migrationsverkets lista.

Rättschef Mikael Ribbenvik vid Migrationsverket kallar kritiken för ”trams”. Verket ska dock pröva en automatiserad tjänst som tar fram namnförslag på vilka jurister som ska erbjudas jobb.

I dagsläget innehåller svarta listan 22 namn på ombud som Migrationsverket anser vara olämpliga. De flesta av dem, närmare hälften, har hamnat på listan för att missat att överklaga ärenden, eller skicka in handlingar i tid.

Men det finns betydligt grövre övertramp.
• Ett ombud hamnade på listan efter att han, i berusat tillstånd, ringt upp en kvinna som han företrädde i hennes asylärende och bjudit henne till sitt hotellrum ”för att diskutera ärendet”.
• Ett annat ombud tog betalt av den asylsökande, trots att Migrationsverket stod för kostnaden.
• Ytterligare ett ombud är dömd för flera allvarliga brott, däribland rån och ofredande.
• Ett ombud i Skåne skrev nedlåtande saker om mörkhyade, homosexuella och muslimer på sin blogg. ”Muslimer förökar sig som kaniner och vill ta över Europa”, skrev han bland annat.
• Ett ombud somnade mitt under en utredning.
• Ett ombud skickade en trainee från sin byrå till en utredning.

 

De slåss för att få stanna

Ravil är en nyfiken pojke på snart 20 månader som älskar bilar, helikoptrar och sin mamma.
Mamma Karina säger att hon såldes från Kazakstan till Sverige.
Pojkens pappa är en av de svenska män som köpte hennes kropp.
Nu ska mor och barn utvisas.
Migrationsverket bestrider inte att hon sålts till Sverige och våldtagits här. Inte heller att hon mår dåligt. Men inte tillräckligt dåligt.

Zahra blev utkastad ur hemmet av sin man, som var svartsjuk och våldsam.
Hennes tonårsson hjälpte henne till en kvinnojour.
Nu ska Zahra och sonen utvisas.
Ex-maken och en lillasyster kan stanna.
Zahras ärende anses avslutat. Två svenska domslut är oförenliga: Tingsrätten utdömer gemensam vårdnad om barnen. Medan Migrationsdomstolen beslutar om utvisning.

Nuhami, är en liten flicka som Migrationsverket gett uppehållstillstånd. Men det gäller inte hennes föräldrar – beslutet står fast att de ska utvisas till Etiopien.
Migrationsverket kräver att de ordnar ett pass. Men det unga föräldraparet vågar inte ansöka om ett, eftersom de är förföljda.
Ärendet sitter fast. Tills vidare är utvisningsbeslutet inställt.

Fuat, 15, har svår blödarsjuka och är i stort behov sjukvård.
Men Migrationsverket vill skicka honom till hans hemland Makedonien – trots att han där inte kan få samma avancerade vård som här.
– Även om Sverige i vissa fall kan erbjuda en betydligt bättre vård än vad som kan ges i en persons hemland kan inte enbart detta faktum motivera att uppehållstillstånd beviljas, skriver verket i sitt beslut.

Naira Balayan i Frövi skulle utvisas till Armenien – och tvingas lämna sin treåriga son David i Sverige.
Migrationsverkets ansåg inte att hennes anknytning till sin son var stark nog.
Men nu har utvisningen stoppats, åtminstone tillfälligt.
– Men jag vågar inte hoppas för mycket, även om det känns bättre nu än innan, säger Naira.

Åttaåriga Billur och hennes sexårige lillebror Raul är sedan snart två år familjehemsplacerade hos en familj i Sverige, eftersom deras föräldrar har psykiska problem och inte klarar av att ta hand om sina barn.
Syskonen har levt nästan hela sina liv här.
Men nu ska Migrationsverket utvisa dem till Azerbajdzjan – tillsammans med föräldrarna.
– Det är vansinne och helt inhumant, säger syskonens familjehemsmamma.