New York City Serenade

För att travestera ramsan konferenciern kommer att dra om en kvart:
Ladies and gentlemen, welcome to Madison Square Garden – The woooorld’s most famous arena. Tonight, NHL-bloggen proudly presents a matchup between The New York Islanders and The. New. York. Rangers.
Och vi kör rapporter hela natten…
Ja, det är fantamme derby igen.
Väldigt tröttsamt. I alla fall i teorin. Ge oss fler Dallas-matcher, vill man ju ringa hem till Bettman och skrika.  Men i praktiken råkade vi få genomleva säsongens roligaste afton när Islanders besökte Manhattan förrförra veckan, så det går inte att hålla sig hemma.
Rangers måste vinna nu.
Annars har lillebror fyra raka och det är ren förnedring.
Men jag gör mig inga illusioner.
 Dels är Sean Avery skadad igen – han opereras i handen i natt och blir borta två veckor – och utan honom är blåskjortornas offensiv om möjligt ännu mer tandlös än i vanliga fall.
Dels är Islanders just så bra som resultaten skvallrar om. Många verkar gå omkring och vänta på att de liksom ska braka ihop snart, men alla som såg Ottawa-matchen igår inser att det inte kommer att hända. Islanders är contenders i år, utan tvekan.
* * *
Mycket kacklande i pressrummet idag. Alla tidningarna har en så kallad beat reporter för varje lokalt lag och de möts ju bara såna här kvällar.
Nu sitter de vid matborden och försöker bräcka varandra med skabrösa anekdoter från road trips som ägt rum sen senaste mötet.
Journalister är journalister, oavsett var de bor.
* * *
När jag går hit följer dörrmannen Simon efter mig ända ut på gatan, vilt gormande om att han ska ladda sin bössa om Rangers torskar ikväll.
– Jag hatar fucking Islanders. De får inte vinna igen, tycker han.
Ett bud i färd med att låsa fast sin cykel i en brandpost på 38:e gatan kastar sig oombedd in i monologen.
– Exakt. Jag skiter i om de förlorar alla andra matcher, bara de slår de där jävlarna från Long Island, ropar han och går fram till Simon och gör en high five.
Jag bara nickar trött. Jag inser det helt meningslösa i att påpeka att Islanders faktiskt är en väldigt avancerad motståndare.
* * *
Larry Brooks har krönikören Jay Greenberg med sig ikväll – och de sitter som vanligt för sig själva och viskar.
Jag borde berätta att jag bjöd deras chefredaktör, Col Allen, på drinkar Elaine’s igår kväll.
Då kanske de inser att de ska hälsa lite hjärtligare…
* * *
Eken kommer förbi med ett kakfat och frågor om jag vet vad det är för paj han ämnar sätta tänderna i.
Det kanske finns skäl att tro att jag alltid har kolla på alla slags  godsaker, men det har jag inte.
Eken trycker i sig skiten ändå – och hummar belåtet.
– Hm. Jag tror det är pumpa.
Fuck that. Hit med popcorn.
* * *
Simon the doorman har gapat en del om Kung Henrik de senaste dagarna också, men han har inget att oroa sig för.
Lundqvist är sällan så bra som matchen efter en kritiserad insats.
* * *
Okej, nu rättar vi till slipsen, hämtar lite kaffe och promenerar upp till pressläktaren.
Gametime!