Pojkarna från Lake Ontarios strand i stan

Går på Torontos morning skate på Garden.
Tanken är att jag ska skvallra lite med Mats Sundin om julfirande och slikt.
Men han är inte på plats.
Jag får för några ögonblick för mig att han kan vara skadad och gör mig beredd att ringa hem till chef-Porormaa och be honom att för helvete  blocka förstasidan.
Men det handlar förstås bara om att the elder statesman från Tjockhult inte behöver vara med på ännu en seg värmning. Han kan ta en uppfriskande promenad i Central Park i det gnistrande solskenet i stället.
Alexander Steen deltar dock. Längre än alla andra till och med. När PR-mannen kommer in och meddelar att bussen går om fem minuter sitter han fortfarande kvar i full utrustning på sin bänk.
Jag blir nervös och frågar hur det här nu ska gå.
– Det är lugnt, ler Alex och river loss lite tejp från benskydden, jag åker inte med. De andra ska äta redan nu, men det kan inte jag. Herregud, då är jag hungrig vid tre igen. Så jag hänger här ett tag. Sen tar jag en promenad tillbaka till hotellet.
Cool attityd.
* * *
Jag tycker det är imponerande att Rangers har fem beat writers (ja, Johan f, jag envisas…) med sig var de än åker.
Toronto har över 20 – och de rapporterar om minsta Gatorade-flaska som öppnas under morgonträningen.
Hockey  är småstort i Kanada.
* * *
Suddens utrustning hänger i alla fall prydligt på a place of prominence i omklädningsrummet.
Och på golvet står skridskorna. De ser mindre ut än väntat. Känns som storlek 42, 43 på sin höjd. Brukar inte så långa män ha större fötter?
Funderar ett tag på att skriva ”PB was here” någonstans på insidan av armbågsskydden, men materialarna springer ständigt ut och in så jag vågar inte.
* * *
När Varpu, min förtjusande kollega från Finland, frågar Vesa Toskala vad han önskar sig i julklapp svarar keepern:
– En ny plånbok.
Tjänar han verkligen sådana summor?
* * *
Jag står och väntar medan Steen blir intervjuad om pappa Thomas av en New York-reporter.
Då börjar Jason Blake, som sitter på platsen intill , sjunga.
– You and me, together in a tree, skrålar den förre Islanders-hjälten och tittar mig djupt i ögonen.
Sen ler han.
En skakande upplevelse.
* * *
Förstår att Alex softar  några extra timmar i omklädningsrummet.
Det är, sju timmar innan matchstart, en behaglig plats. Mitt på den mjuka heltäckningsmattan står två tunnor fulla av läskburkar, vattenflaskor och sportdryck. Vid ett bord intill finns kaffe och kakor.  Från ett annat bord, placerat bortanför några träningscyklar, kan man ta frukt och tuggummin och godis.
Och medan silkeslen r’n’b pumpar från en i-pod någon – serenad-Blake kanske – kopplat till en boombox går det utmärkt att gaffla med godmodiga materialare som hela dagen är på plats och pysslar med sitt.
Sämre arbetsmiljöer har man stött på.
* * *
Matchen börjar 01.00, er tid, och sänds trevligt nog på Canal plus.
Den sänds också live på den här bloggen.
Välkommen att följa med.