Pojkarna från Lake Ontarios strand i stan, The End

De har bråttom hem till Toronto, men lite hinner Maple Leafs-spelarna fira i sin trivsamma Garden-kabyss.
Spretig hip hop dånar från boom-boxen, hat trick-Antropov kan inte sluta le och Alexander Steen ger bloggare utsända från Sportbladet vänskapliga knytnävsslag på överarmarna.
Och Sudden...jo, han är på strålande humör.
– Tjena grabbar, säger han på sin vackraste  stockholmska till mig och Eken när de engelskspråkiga intervjuerna är överstökade.
Han konstaterar att det varit lyckosamma resor till New York den här hösten – och han kan inte låt bli att köra lite med landsmannen som bara fick stå två perioder i Rangers-kassen.
– Henke kanske var ute igår, flinar den store kaptenen och lägger snabbt till att kompisen inte kunde göra så mycket, bortsett från möjligen vid andra målet.
– Han har i och för sig haft rätt tungt mot oss. Men vi har flyt och råkar möta honom när han haft off-kvällar. Henke är en fantastisk målvakt.
* * *
Det är inte riktigt läge att återge vare sig de små skämten eller berömmet för Lundqvist.
Han är ett levande Samuel Beckett-drama inne i sitt målvaktshörn.
Men media tränger sig på ändå, och för första gången på länge följer Rangers särskilde PR-kejsare, John Rosasco, varje meningsutbyte.
Budskapet måste kontrolleras, till varje pris.
Undrar vad han skulle göra om Lundqvist helt i strid med sin persona sa att Renney är en skitcoach, Rangers en vidrig organisation, fansen korkade och drömmen om en trejd till var som helst det enda som upptar hans tankar.
Reaktionen vore rolig att se.
* * *
Kollar, lite i smyg, på Suddens fötter. Han bär väldigt spetsiga skor, så det är svårt att avgöra, men jag tror faktiskt de ÄR lite mindre än man föreställer sig.
* * *
Rangers har bråttom, dom med. Dom åker direkt från Garden till den privata lilla flygplatsen i Westchester och tar nattflyget till Atlanta.
Beets och de andra materialarna får aldrig slita så hårt som den här typen av kvällar.
Flighten lär få övrigt bli så lagom munter. En och annan ranger som kommer att sitta vaken och blänga på månen över södern och undra hur det kunde går så här.
Jagr, med sitt glas-psyke, lär vara en av dem.
* * *
Steens mål, det sista i matchen, var ju en underbar klapp-klapp-delikatess.
* * *
Det går inte att låta bli att undra över vad för slags skillnad Avery hade kunnat göra i en sån här fajt.
Stor, tror jag.
* * *
Nu ska jag och vackra Varpu gå och ta en drink.
So long.