Lede fi in genom tunneln

Hade tänkt vara i Detroit eller Chicago i kväll, men det blev en så hektisk helg att det ett tag såg ut som att jag inte ens skulle kunna kompensera de uteblivna resorna med ett vanligt besök på Garden.
Men nu är jag är här för att genomlida vad som hotar att bli en osedvanligt jobbig derby-upplevelse för den med blå-vit-röda sympatier.
Lous robusta maskin har rullat in genom Holland Tunnel och den maskinen spinner som en djungelkatt just nu.
Samtidigt hackar Glen Sathers mer flashiga sportbil till lag betänkligt.
Devils har nio rakar segrar – tredje bästa sviten i klubbens 25-åriga historia – medan Rangers efter den fina segern borta mot Ottawa spelat tafatt och oinspirerat och ibland direkt dåligt.
Det känns det som det bara kan sluta på ett sätt.
Och så verkar jag inte vara ensam om att känna.
Devils-fansen här nedanför på läktarna är ovanligt självsäkra och kaxiga, medan The garden faithful mest sitter och muttrar ner i sina öl.
Det lilla hoppet, för Rangers-vänner,  är att Henke ska stå igen. När han blivit utbytt och dessutom varit bänkad en match brukar han spela som allra bäst.
Å andra sidan har Marty Brodeur inte precis varit dassig på slutet.
* * *
Min vän, Delvis-fanatikern FivePoints meddelar i kommentatorsspåret att han sitter hemma vid tv;n med nybryggt kaffe och gnuggar händerna.
Det gör bara saken ännu värre.
* * *
Brooks har en liten psykoanalys av Jagr i Post idag.
Den lämnar mig bara förundrad. Hur kan en man med de meriterna, med den talangen, med den stjärnstatusen, ha så dåligt självförtroende?
* * *
OK, nu åker vi.
Jag håller andan.
Vi hörs i första pausen, tror jag.