Sid The Kid i Gotham, del 2

1-0.
Och det är förstås Gomez som gör målet. På assist av Martin Straka – och Jagr.
Så mycket för min, och i ännu högre grad Simons, teori om att de inte funkar ihop.
Fast  målet kommer  redan efter en dryg minut och sen händer inte så mycket mer.
Ingen ska komma och säga att det är stor underhållning.
So far.
Men vem vet.
Tillställningen kanske exploderar  i nästa period.
Yeah, right.
* * *
Penguins får inte iväg tre skott mot Lundqvist.
Det är ingen tillfällighet.
De har alldeles uppenbart åkt till Manhattan med uteslutande defensiva ambitioner.
Och så hoppas de att Crosby, som tycks vara på isen praktiskt taget hela tiden, ska kunna utnyttja något av de misstag Rangers backar så generöst brukar bjuda på.
* * *
Nej, ingen Avery ikväll heller. Det är en tung besvikelse. Hur länge ska vi behöva vänta?
* * *
Jag har en av de verkligt jobbiga jag-är-från-Staten-Island-och-mig-kan-ingen-hindra-från-att-vråla-lallarna bakom mig ikväll.
En sån som svarar på varje ”Potvin sucks”-vissling, skriker ”shooot” så fort Rangers är i offensiv zon och med skrovlig fyllstämma slänger otidigheter efter Malik
Trots att Malik är petad idag…
* * *
Ryan Hollweg smäller på Sid The Kid så det ryker vid ett tillfälle.
Men superstjärnan blir förmodligen mer upprörd över att han lyckas förlora en tekning mot samme man.
* * *
Gör mig inga större förhoppningar om fajt ikväll.
Colton Orr är tuff, men inte så tuff att han ger sig på Georges Laraque.
Och det förstår jag.
Om Brashear är skräckinjagande är Laraque…ja, jag vet faktiskt inte vad.
* * *
OK, nu åker vi.
Later.