Tomten kommer med Rangers-match, del 2

Vi har 1-1.
Men det borde vara hemmaledning, med ett par måls marginal.
Rangers är taggat ikväll.
Och fan vore det annars med det stöd The Garden faithful ger ikväll.
Det är en sån kväll man bara får uppleva i playoff – och tre-fyra gånger i grundserien.
Man märker att det är elektricitet i luften redan när nationalsångerna tar slut och fansen i hörnen hakar på med ”Let’s go, Rangers-fansen”.
Riktigt varför vet jag inte, spelet på slutet motiverar ingen publikglöd. Men det är väl julen.
* * *
Avery.
Visst, han är med.
Och redan i första bytet börjar han gaffla med Mike Fisher.
Det är mycket uppdämt skitprat som måste ut nu.
* * *
Henke är skymd, men jag håller med Abbe i kommentatorsspåret om att han nog ändå ska ta den.
* * *
Det är nästan helt tomt på min sida av pressläktaren. Ändå är det en figur i ful tröja som ska sitta precis bredvid mig. Är inte sånt väldigt obehagligt?
* * *
Neil och Avery har en första dans när signalengårs. Blir mer, garanterat.
* * *
Nu är det svenskar bakom pressläktaren som har upptäckt mig.
De är snälla, men ändå. Hur ska detta hanteras?
* * *
De har sluppit ända sedan första perioden i första matchen, då Neil skickade på honom en stenhård tackling, men Senators verkar vara ett av lagen som låter sig provoceras av Avery.
Det brukar inte gå bra.
* * *
Alle messar från läktaren och berättar att den blaskiga biran är god.
Hm.
Nu åker vi igen. Det får gärna fortsätta vara lika skoj.