Leetch Night, del 3

0-1 efter andra.
Och Rangers fortsätter spela som om de inte alls brydde sig om att här är kvällen när en av klubbens allra största spelare hedras.
Framförallt är powerplay riktigt generande lamt.
Skärper de sig inte under sista 20 får hemmaspelarna fan skämmas ögonen ur sig.
* * *
I början av andra kommer Kovaltjuk, avstängd efter boardingen i förra matchen, upp och sätter sig på den del av pressläktaren gästerna alltid förfogar över.
Det misstaget gör han inte om i nästa akt, törs jag lova.
Fansen runt omkring upptäcker honom omedelbart och ger den stackars ryssen vad han tål…
* * *
Hedberg håller klassen. Han har väl inte så förfärligt mycket att stå i, men gör det han ska med auktoritet och upphöjt lugn.
* * *
Som flertalet kommentatorer uppmärksammat verkar Daniel Alfredsson ha en stor kväll nere i Tampa.
Tre mål och tre assists nu.
Herregud.
Där har vi definitivt en som kommer att få sin tröja hissad i framtiden.
* * *
Atlanta har upptäckt det alla motståndare förr eller senare upptäcker:
Forecheckar man bara Rangers tillräckligt intensivt, då får man dem omedelbart ur balans.
* * *
Att Ros har lyssnat på Front 242…det är dagens stora chock.
* * *
Apropå hissade tröjor meddelade Leetch under ceremonin att det är Adam Graves tur nästa säsong.
Få förtjänar det mer.
* * *
Planering, var det en kommentator som beordrade apropå mitt toabesök i förra pausen.
Well, matchen började ju en timme senare än normalt ikväll. Det var där det vanligtvis perfekta upplägget sprack…
* * *
De hävdar att de beviljat 400 ackrediteringar till den här tillställningen.
Då är frågan verkligen var alla de tagit vägen. Här uppe på loftet är vi de 60 vanliga.
Det lät nog bara bra det där, med 400.
* * *
Mats Sundin är en annan svensk vars nummer lär bli pensionerat med tiden.
* * *
Nu får vi hoppas att Leetch himself varit inne i omklädningsrummet och skrikit igång efterträdarna i den blå tröjan.
De bara MÅSTE komma igång.
Efter matchen, amigos.