Hajar på Broadway, del 3

Synd på det där skitmålet i början.
För sedan dess har Lundqvist varit alldeles enastående.
Hans bästa match, i alla fall hemma, sedan i höstas, no doubt.
Insatsen hade varit värd en nolla.
* * *
2-1 nu.
Sedan Chris Drury helt oväntat avlossat stora kanonen i ett powerplay; jag menar, den kanonen visste vi här i New York inte att han var i besittning av.
Ska Rangers plötsligt gå och vinna mot ett västlag?
Det törs jag fortfarande inte tro.
* * *
Jersey-pojkarna i kommentatorsspåret är smågriniga idag.
Har att göra med att jag skrivit att det är dåligt med folk och värdelös stämning ute i Newark – men fullt och liv i luckan här inne i stan.
Det gillar dom inte att höra.
Likafullt är det sant.
* * *
Kan vara Bobby Holik Waddell  är här för att trejda också.
Enligt Larry Brooks vill Rangers para ihop Jagr med den gamla gubbtjyven.
Ja, någon måste de i alla fall hitta åt sin största stjärna, om de inte har förstånd att skeppa honom västerut. Det är nu tio matcher sedan han gjorde ett mål.
* * *
Verkar som att Ekens baksmälla nu planat ut i dov, existentiell kris.
Han säger nästan ingenting – och det är oerhört olikt Gästriklands Hyland.
Hämta kaffe får han emellertid göra nu också.
* * *
Mannen intill Waddell sitter förresten och hinkar öl.
Så är det väl inte riktigt meningen att man ska bete sig på en pressläktare, men är man från Georgia så är man väl.
* * *
Nu gör de reklam för en kommande Levon Helm-konsert på Beacon Theatre – med ”The weight”.
Det är bara i New York City man får höra så stor musik på hockey.
* * *
Som framgår av en bild Höken tog igår är den numer mustaschprydde Jason Strudwick en klockren kopia av – Borat.
* * *
Tobbe, jag tror det smäller tre minuter in i den här perioden.
* * *
Nu kör vi.
Efter matchen, som klackarna i Stockholm brukade skrika.