Matiné med Beantown boys, del 2

Satans Eken.
Jag är fruktansvärt kaffesugen – men om jag ska springa och hämta en kopp på egen hand blir det knappt något skrivet i den här bloggen.
Hur göra?
Ja, det blir ju bloggen förstås.
Har ju lovat (sen var det det där med gylfen…)
Och till skillnad från Brynäs-klacken på Upper East Side håller jag mina löften…
* * *
0-0 efter första.
Men  Rangers borde vara i ledningen – och kan de bara fortsätta trycka på i samma stil kommer de att vinna mot ett Boston som hade en hård uppgörelse med Caps igår och rimligen bör krokna efter ett tag.
* * *
Jojo, de som har bestämt sig för att hata Bäckman buar när han åker på en tvåminutare för interference precis innan periodpausen.
Men han får applåder också.
Framförallt för en elegant brytning i ett två-mot-en-läge Bruins knycker åt sig sedan Marc Staal snubblat på pucken.
De gapigaste typerna i Rangers-forumen representerar inte alla, vill jag ha sagt med det.
* * *
Nu har de visat Bäckis självmål på en tv här och ja, som ni säger: Det är en klassiker.
Man får tacka sin lyckliga stjärna för att man inte är där med uppdrag att få citat.
Bäckis lär vara lika lättpratad som en sten i skogen.
Men lugn bara. Om ett decennium kan han nog skratta åt fadäsen…
* * *
Har en värsta sortens Ranger-dåre precis bakom min plats på pressläktaren, en sån som vrålar ”shooooot!!!!” så fort en hemmaspelare kommer i närheten av offensiv blå.
Ibland önskar man att new yorkarna inte hade fullt så höga tankar om sin egen förmåga att bedöma precis allt och alla….
* * *
Visst är det lite Chris Dangerous över Freddy Sjöström när han i början av perioden sliter till sig ett jätteläge.
Och jag förstår så väl. Det är omöjligt att inte bli inspirerad när man ser ett dylikt kärnkraftverk i aktion.
* * *
På Surkålsmannens plats sitter just nu en kostymherre som och luktar gott av dyrbar after shave. Angenäm omväxling, milt uttryckt. Men jag ropar inte hej ännu. Surkålsmannen kommer ibland insvepande efter halva matchen.
* * *
Delar era synpunkter på att Sjöström någon gång borde få chansen i en annan kedja än den fjärde, med Betts och Orr.
Ryan Callahan, till exempel, kan väl få låna ut sin plats intill Martin Straka och Chris Drury någon gång.
* * *
Nu avlider jag av koffein-abstinens. Men andra perioden ska börja. Återkommer nästa paus.