Teknikstrul i DC, del 2

Boforsmannen säger själv att det är så länge sedan han var här att ingen i Washington känner igen honom längre.
Eller hur.
Det är ständigt folk framme här på pressläktaren och vill hälsa – och när det inte är det kommer istället Caps presskillar och rycker i honom för olika intervjuer och åtaganden.
I den här perioden  presenteras  ”Gus” till och med jumbotronen – och föräras en tung standing ovation av sina gamla fans.
Stort.
* * *
2-2 nu.
I en rivig, underhållande match, full av grannlåt och chanser och briljant målvaktsspel.
Både Kiprusoff och Olie the goalie är grymma.
* * *
Jag vet inte vad det är för jönsar, men marknadsfolket hos Caps vallar omkring några slags besökare på studiebesök och plötsligt står dom bakom mig och glor.
– Ja, säger en av guiderna, här sitter det en journalist och jobbar.
Just det.
Jag jobbar.
Jag är inte här som utställningsföremål.
Märker jag att någon av de jävlarna börjar läsa över axeln på mig skickar jag Pudding på dem.
* * *
Kristian Huselius gör alltid mål när jag ser honom. Nere i Tampa blev det fem-sex stycken. Nu slår han till med ett  hypervasst skott i powerplay. Mer kommer, om jag känner vår relation rätt.
* * *
Hemmafansen är förbannade på domarna och gapar i varje spelavbrott om att ”referee sucks”.
Jaja.
De borde vara sura över att Caps tar så många onödiga utvisningar istället.
* * *
Förstår jag dem rätt bor Bengt-Åke och Pudding på Mayflower i natt.
Det är USA:s just nu mest omtalade hotell, ty det var där New York-guvernören Eliot Spitzer – också kände som Client # 9 – hade sina skabrösa äventyr förra månaden.
Så tror Pudding att mediauppbådet utanför lobbyn beror på att han är i stan bedrar han sig en smula…
* * *
Nu intervjuas Bengt-Åke i tv också.
* * *
Fast någon journalist har säkert kommit för Pudding också, det betvivlar jag inte.
* * *
Teknikproblemen fortsätter. Jag beklagar verkligen. Men det kommer ett sista, längre utbrott efter matchen – från hotellet.