Florida Fun, del 2

1-1 i första paus.
Och, tja, det känns väl rätt logiskt.
Det är en hyggligt jämn hockeymatch.
Annat än när lagen möttes på Garden häromsisten, då Rangers spelade ut pantrarna och vann med 5-0.
Den här gången verkar det som att Florida faktiskt vill vara med.
* * *
Visst, Bankatlantic är ett Garden away from home ikväll.
Det jublas mer när Rangers gör mål än när Panthers gör det.
Och den patenterade ”Let’s go, Rangers”-ramsan rullar på sektionerna mest hela tiden.
* * *
Varje gång Tomas Vokoun gör en bra räddning kör de refrängen till Blurs ”Song 2” – fast de har bytt ut det där ”Oh-ho” mot ”Vo-koun”.
Lite småfyndigt.
* * *
Vid Panthers mål ger Rangers backar ett nästan lika trött intryck som vissa av Mötley Crue-medlemmarna vid den där världspremiären för tre år sedan…
* * *
I den här sortens arena behöver man inte sitta och längta efter Eken.
Jag har exakt tolv steg till det bord där de dukat upp med kaffe, popcorn, läsk och kakor åt tredje statsmakten.
* * *
Roligt att se att Magnus Johansson spela – och får förtroende till och med i ”special teams”.
Man unnar honom framgång efter den stora chans han tog genom att åka över Atlanta vid 34 års ålder.
* * *
Ryan Hollweg går omkring och är skäggig bakom pressläktaren.
Undrar hur sur han är på svenskar. Bortsett från första matchen, när Colton var skadad, har han inte fått spela en sekund sedan Sjöström kom till New York.
Men han ska inte vara förbannad på ”Fast Freddy”. Han ska vara förbannad på Renney som inte vill förstås att han ska ge Sjöström chansen på Ryan Callahans plats.
* * *
Dåligt saltade popcorn…det är en styggelse.
* * *
Rangers har ett långt fem mot tre-läge i början av den period som nu ska börja.
Där bör det smälla.
Annars hämtar Panthers inspiration ur att ha klarat ut ett så knivigt läge – och så kan vi ju inte ha det.
Okej, tillbaka i nästa paus.