High Blood pressure in the city, del 4 – The end
Jaha.
2-1 till Flyers.
Efter övertidsmål av Mike Richards.
Hate I to say I told you so, men det var klassiskt
När de aldrig fick någon utdelning på alla chanser började Rangers spela på resultat – och efter Flyers helt förutsebara kvittering kunde de inte ställa om igen. Det var Broad Street Bullies för hela slanten efter det – inklusive förlängningen.
* * *
Nu smattrar det duktigt på laptopparna här i pressrummet. Halvtimmesförskjutningen, pålagd Rangers för att matchen sändes i bonnkanalen Versus, frestar hårt på deadline-surfare som Brooks och Dellapina.
* * *
Präktig groda av Avery.
Om Malik eller Bäckman gjort bort sig likadant hade fansen stått kvar och buat till Santanas första solo om några veckor.
Men Avery är ju så fin så…
Jag anklagar honom inte, det är sånt som händer, men det vore ju kul med lite proportioner ibland.
* * *
Prucha gjorde ingen glad – annat än när han vevade med Hartnell i tredje akten
Men han fick dubbelt så mycket istid som Fast Freddy Shoestring.
Renney…vi borde gå ut och äta middag en kväll, så ska jag förklara ett och annat.
* * *
I tredje sitter Surkålarn och smaskar på en satans pretzel istället. Det luktar inte, men pretzels är ju så äckliga att jag blir upprörd ändå. Kan han inte äta popcorn som alla andra?
* * *
Henke är duktigt besviken efteråt. Sitter bokstavligen och fräser och slänger med pinalerna. Det är knappt man vågar sig fram. Men det går bra, jag kommer ut ur den dystra kabyssen utan plockhandskmärken i plytet – trots att han inte delar min åsikt att lagkamraterna borde ha avgjort
– Vi spelade stabilt men skapade inte särskilt heta målchanser, säger han
* * *
Ottawa fanns det ingen anledning att oroa sig över. De vände hela fan där uppe i HSBC. Och sanningen är ju att de var på väg att hämta in Montreals 7-1-ledning i förrgår också. Det kanske kan bli en specialitet i slutspelet; låt motståndarna gå upp i betryggande ledningar och skjut dem sedan sönder och samman.
* * *
Något otippat stannar Avery kvar i omklädningsrummet och sågar sig själv för lokal media.
– Vi gjorde två misstag och både var mina, mer eller mindre. Det var skillnaden idag. Jag är mycket besviken, säger han tyst.
Värst av allt: Daten med Kim Catrall lär ha spruckit. Hon går ju näppeligen ut med någon som begår så grova misstag.
* * *
Ni får ursäkta om det inte blir så mycket svarat i kommentatorsspåret under matcherna, men när de pågår försöker jag titta – och i pauserna skriver jag inläggen. Det finns ingen tid, i alla fall inte sån här dagar. Ger mig in i spåren i morrn, lovar.
* * *
Jajamensan, Caps.
Straffseger.
Synd bara, att Hurricanes skulle få en poäng – och att alla i kön framför gick och vann (inklusive Flyers då).
De har inget vidare flyt med andras resultat, huvudstadshjältarna.
* * *
Som Rangers-anhängare, och gentleman, får man försöka se det från ljusa sidan.
Varpu fick i alla fall lättare att intervjua de finska gossarna i Flyers.
* * *
Jag kan väldigt lite om modeller, men det var enligt kändislistan många såna på plats ikväll och av namnen att döma är de svenskar allihop: Jennifer Ohlsson, Camilla Thorsson och Malin Ones…låter inte det blågult? Och jag förstår, de vill förstås hit och se Fast Freddy Shoestring.
* * *
Jo, det är nog lite skrällvarning på Flyers om de lyckas ta sig till playoff.
* * *
May Anderson, också på plats på Garden, är däremot dansk. Det vet jag, för jag skrev om henne när hon hade levt rövare på nån flight mellan London och Miami. Men det hindrar ju inte att även hon vill gå och kolla Fast Freddy.
* * *
Nu?
Hem.
Darrar lite av den här stressiga dagen.
Men vi hörs inom kort.