Krig i Boston, del 3

2-0, efter mål av självaste Pebben och Marco Sturm,
Inte helt orättvist.
Boston har haft övertaget den här perioden – och de gånger Ottawa skapat något har Tim Thomas visat klassen.
Så, ja, nu ser det ju lite tungt ut för Alfie & co.
Å andra sidan:
Är det något de varit bra på senaste veckan är det att hämta in underlägen i sista perioden.
Så det här är inte över.
* * *
Nu ska vi inte vara såna, men det är väldigt mycket söta tjejer här uppe i pressholken också.
Det har Marco Polo-Persson inte sagt något om…
* * *
Smäller bra gör det nu också – över hela banan. Och Thornton hade en ny, riktigt rykande uppgörelse, den här gången med Cody Bass. Så man kan nog förvänta sig en…ja, vad ska vi säga…livfull slutperiod.
* * *
Det är en del tunga tröjor Bruins kunnat pensionera i sitt tak. Bobby Orrs 4, Phil Espositos 7, Cam Neelys 8 och Ray Bourques 77 till exempel.
* * *
Pebben högg sig som en kobra på det där 1-0-målet.
Det bor allt en liten sniper i Axlesson.
* * *
Nu kommer dom med bageri-vagnen igen, men nu får det fan vara nog. Tar bara en kaffe. Tror jag…
* * *
Pressande med rapporterna från Siljans södra strand nu. Är det inte fucking slut snart?
* * *
Har en säregen man intill mig – en stor, vuxen karl som har barnen med sig men ändå sitter och gapar och frustar och applåderar och blir alldeles till sig när Thornton och Bass brakar ihop.
Någon som vill att jag ska hälsa nånting?
* * *
Det har börjat fyllas på lite bättre på läktarna, men jag tycker fortfarande att fansen i den här genuina sportstaden är lite tama.
* * *
Rip this joint.
Det är i alla fall ett Stones-råd Senators borde följa i slutperioden.
Fast jag kan inte ärligt påstå att jag minns att de spelade den på turnépremiären 2002.
* * *
Alfie?
Ja, han är ju på isen mest hela tiden – och nu är det hans tid, tror jag.
Okej, återkommer efter mitt första besök i Banknorth-environgerna.