Petr på hockeymatiné i stålstan, del 3

Sitter under utvisningen på slutet och tänker att kan Rangers freda sig till pausvilan, då är det här fortfarande match.
Och det kan de.
Snart får vi se vad den tanken var värd.
Det står alltså fortfarande 2-1 och…ja, det är fortfarande match, sa jag det?
* * *
Här är förstås ont om tv-monitorer, så jag får aldrig riktigt klart för mig vad som händer Malkin – eller hur allvarligt.
Ni som sitter några tusen mil bort kanske kan berätta…
* * *
Det är en rätt bra period, är det inte?
Båda lagen är bra på skapa tryck i offensiv zon – och både försvarar sig med ackuratess också.
Gött att se.
* * *
Freja i kommentatorsspåret har rätt om Hollwegs pröjsare.
Inte så snygg.
Det var den nu petade Jason Strudwick som började med det där och Hollweg har tagit galenskaperna till nya nivåer.
Han ser ut som en 70-talsraggare från…ja, varför inte Tranås.
* * *
En nackdel med så här gamla hallar är PA-anläggningen. När de försöker egga publiken med Queens ”We will rock you” låter det som att Freddie Mercury står på andra sidan väggen och sjunger.
En annan än den futtiga jumbotronen. Jag har en större tv-skärm hemma på 38:e.
* * *
Crosby och Bäckman går en liten match.
Mycket ska man se…
* * *
Fortfarande väldigt schweiziskt här borta bland beat-reportrarna från Gotham. Brooks trummar lite med fingrarna på laptoppen när Henke gör sin rätt så fantastisk tånagel-räddning i mitten av perioden och that’s it.
Imponerande.
* * *
Det hinner bara gå några sekunder, men i alla fall – att se Brendan Shanahan störta över isen utan hjälm känns som en oemotståndlig resa bakåt i tiden.
* * *
Fast Freddy Shoestring har spelat sammanlagt 3 minuter och 39 sekunder – företrädesvis ihop med mustasch-Ryan och, för första gången,  Petr (snyggt namn!) Prucha.
Man tar sig för pannan.
* * *
Det är fortfarande egendomligt tyst i Mellon under långa sekvenser
Nu måste väl Pittsburgh-fyllona snart fått ordning på vätskebalansen?
* * *
Here we go again då.
Jag återkommer någon gång efter matchens slut.