Sista Regular-natten med gänget, del 3

Ni ska inte fråga mig vad som händer här.
Jag följer bara denna matchen förstrött.
Det är ju ändå på dataskärmen det stora dramat utspelar sig.
Helvete, så spännande. Det knyter sig i min stora mage varje gång jag trycker på uppdatera-knappen.
Och just nu ser det ju väldigt bra ut: Florida leder med 4-2 mot Carolina – och Chara har just scorat mot Ottawa.
Jag ber till en gud jag inte tror på att framförallt resultatet i Raleigh står sig. Då börjar jag tro på honom. Lovar.
* * *
Om jag uppfattar saken rätt lyckas Rangers med konststycket att släppa in ett mål när de har ett fem-mot-tre-överläge.
Det kan jag inte erinra mig att jag nånsin sett tidigare.
Var de ute och firade slutspelsplatsen i natt, Blåskjortorna?
* * *
Det framkommer i en reklampaus att Nigel Dawes favoritband är – Nickelback.
Det var ju väldigt ledsamt att höra.
* * *
Flyers-matchen kan vi glömma. De kommer att ta det där, nåt annat finns inte. Det är de andra två som är nyckeln till om vi får se decenniets jävla karneval i Verizon Center i morgon kväll.
* * *
Är det nån som varit här och upplyst Surkålarn om de här skriverierna?
Han är väldigt aggressiv idag, och markerar ständigt sin plats med armbågarna.
Vi kan få ett svettigt slutspel vi också.
* * *
Min gode vän Berglund – också känd som Dalarnas Leif Silbersky – gör sin Garden-debut ikväll.
Han sitter nånstans i the nosebleeds och det känns lite trist att han inte får se ett riktigt derby. Om den här matchen verkligen betytt nåt, då jävlar hade det blivit utslag på Richter-skalan.
* * *
Heter man Nigel ska man inte digga Nickelback. Man ska digga XTC.
* * *
Nu har jag inget mer att skriva.
För nervös.
Nästa gång vi hörs, efter matchen, då vet vi…huga.