Back in New York City, del 4 – The end

Det här är ju en blogg, och i den får jag säga vad jag vill, så det gör jag nu.
Fy fan vad skönt!
4-3 till Rangers – efter avgörande pärla från blå av rookien Marc Staal 16.47 in i sista perioden.
Då var det inte turist-Garden längre.
Då var det ingenting mindre än klassiskt drag under det vackra cirkustaket.
Bäst är det faktum att det känns riktigt rättvist.
För första gången under serien var Rangers verkligen bästa laget på banan.
* * *
– Nu är modellkarriären över, säger Fast Freddy Shoestring med en suck när han efteråt står och kliar sig i den sårskorpa som nu ackompanjerar den utslagna framtanden
Kanske det, ja.
Döm själva…

Det har ett pris att vara NHL-spelare också…
* * *
Det avgörande målet var Staal-brorsans första i hela NHL-karriären.
Bra tajming.
* * *
Ottawa blir alltså ”svept” av Pittsburgh.
Får stryk i fyra raka.
Stor revansch för Penguins – som såvitt jag förstår spelat briljant hockey i samtliga fyra matcher.
För Sens är det ju ett präktigt och oacceptabelt fiasko.
* * *
Det är trist att FivePoints inte är med oss en sån här kväll.
Fotboll i Örebro, kan det vara nåt jämfört med detta?
* * *
En skön detalj med segern är att det slipper bli någon debatt om domarnas floppar innan Devils kvittering.
Sådant ältande leder aldrig nånstans, tar bara energi av de som klagar.
– Men de slashade klubban ur händerna på mig. Med tanke på hur mycket snack det varit om allting på andra sidan isen kunde man ju tycka att de skulle vara lite mer uppmärksamma på en sån sak, säger Kung Henrik  när han efter sådär en halvtimme klarat av alla engelskspråkiga intervjuer och kan börja snöra av sig grillorna.
* * *
Maaaaaaarty...
Jag vet inte varför det låter så hånfullt – det är ju bara karlns namn – men det gör verkligen det.
* * *
Flera stycken har frågat, så jag måste ju berätta:
Visst, jag hade slips.
Samma som i Denver igår, faktiskt.
Den egentligen mycket snyggare jag hade här på Garden i söndags – en lätt rosa sak som FivePoints skulle bli helt vansinnig över; den är ju HELT fjollig  – funkade ju inte så jag valde bort den.
Bra jobbat, om jag får säga det själv.
* * *
Om Devils vunnit här hade jag skippat matchen i The Rock på fredag – den hade ju ändå inte kunnat mynna ut i något avgörande.
Men nu kan Rangers de facto ta hela skalpen av lillebror, så ackrediteringshandlingarna är redan på resa genom cyberrymden.
Men….
– Det är verkligen inte avgjort, understryker Chris Drury med emfas.
– De kommer aldrig att ge upp. Devils är en organisation som är känd för att aldrig göra det. Det blir en stor match, oerhört tuff, och vi måste spela vår allra bästa hockey.
* * *
Okej, nu slår vi igen butiken.
I morgon ska jag hålla mig hemma. Eventuell rapport från tv:n kan det bli, men inget mer.
Sen hörs vi från Newark on a magical Friday night.