Game 7 – två gånger om

Om jag nu säger det att det inte blir större än så här är jag rädd att jag upprepar jag mig själv på ett småfånigt sätt.
För jag påstod väl nåt liknande när playoff började.
Men i alla fall.
Det är ju sant.
Det BLIR inte större än sjunde, avgörande matcher i Stanley Cup-slutspelet.
TV:n kommer koka.
Dock:
Det är en något kluven upplevelse för yours truly.
Jag har ett primärval i Pennsylvania att hålla koll på också – makalöst spännande det med. Så vi får väl se hur mycket jag hinner följa av dramat i Verizon Center.
Men blir det för körigt utgår jag från att ni håller mig uppdaterad i kommentatorsspåret.
* * *
Tips?
jag, ja sa det ju igår.
Jag tror att Caps, med sina yngre ben, kan fullborda sin sagolika vändning mot Flyers – men blir inte förvånad om Calgary skräller i The Shark tank.
Det senare innebär att drömserien mellan Detroit och Colorado uteblir, åtminstone tills vidare, men å andra sidan blir vi garanterade  svenskintressen i finalen.
Ja, det finns ju i så fall gott om blågula aktörer i alla lag som gått vidare från väst. Sju i Detroit, fem i Dallas och tre i Calgary. Sen är det visserligen bara en i Colorado, men han är desto tyngre…
Sånt där är viktigt för en sån som mig. En finalserie mellan San Jose och Montreal skulle det krävas allt jag har av övertalningsförmåga för att få bevaka.
* * *
Febrar över blotta tanken på att nytt spelprogram kommer att presenteras under natten.
Vem möter vem, när och var – och vilken arena besöker jag till helgen…
* * *
Snart får vi bygga ett altare till Nicklas Lidströms ära.
Nio Norris Trophy-nomineringar, det är ju helt osannolikt fantastiskt.
* * *
Hur många kommer att vara uppe och se Sharks-Flames-matchen?
Då är jag garanterat med.
* * *
Okej, ha en trevlig kväll nu.
Det blir inte större än så här…