I en kokande igloo i rostbältet

Ja, det var väl inte så svårt att gissa var jag tog vägen.
Jag gick upp i ottan, backade ut ur ett dödstyst garage (guldstjärna till den som kan säga i vilken Lundell-låt den garage-bilden finns…) och körde sen genom södra Michigan, tog av österut mot norra Ohio, styrde därefter ner i Pennsylvania och kom efter exakt fyra timmar och 18 minuter till – Pittsburgh.
Yes sir, Biffen ska se andra matchen mellan Penguins och Rangers i Mellon Arena.
Kan bli häftigt, kan bli kul, kan – för en man med Rangers-sympatier – bli svettigt.
* * *
Här är coacherna osams så det osar svavel i hela igloon.
 Tom Renney har, aningen vagt, uttryckt åsikter som tyder på att han delar vissa bloggkommenatorers syn på hur domarna behandlar Sidney Crosby – och Michel Therrien replikerar med upprörda anklagelser om att kollegan från Metropolis försöker påverka bedömningen.
– Vi vet alla vad Renney försöker göra. Jag är besviken. Och jag är besviken på att jag blir så besviken. Men vi vet vad han försöker göra. Vi vet, rabblade han som i
Renney svarar irriterat att han såvitt han kan minnas inte sagt ett ORD om Sid The kid.
Slutspel.
You can’t beat it
* * *
Det är rena rama braksommaren här i The Rust Belt.
30 grader, åtminstone.
Det är bara att hoppas att Henke och Shoestring, modell-ämnena i Rangers, legat vid hotellpoolen och försökt bättre på brännan inför promenaderna på avenyn om några månader…
Så här ser Igloon förresten ut i solskenet, från downtown-hållet sett.

* * *
Är på plats på pressläktaren redan två timmar innan första nedsläpp.
Dels driver jag ju tesen att man alltid ska vara i god tid på idrottsevenemang; de blir för rumphuggna om man kommer några minuter innan nedsläpp eller avspark (för att inte tala om de som kommer EFTER matcherna börjat – det är människor jag inte vill veta något om).
Dels är det bara på pressläktaren såna som jag kan sitta och arbeta i den här gamla hallen.
Så ett tag är jag alldeles ensam i hela Mellon, sånär som på tre vaktmästare som går omkring på den i första matchen svårt kritiserade isen och sparkar lite bekymrat på tekningscirklarna.
Sedan går nån förbi och klappar mig på axeln.
När jag tittar upp ser jag – Brooks.
Larry Brooks på Post.
Han nickar lite coolt, avmätt sådär.
Det är ju så I’m not   worthy-stort att jag nästan ramlar över räcket och faller ner på den skabbiga isen.
Här är två bilder från min ensamma lilla stund i den nästan helt nersläckta igloon.

Det väldigt klassiska taket i Mellon.

* * *
Bra försök, Bergqvist, men den reklamen gör vi inte här…
* * *
Verkar som att Renney tänker skicka in Petr Prucha i hetluften idag.
I så fall petas Colton Orr och Brendan Shanhan – ”missing in action”, som New York-tidningarna skrev om honom efter första matchen – flyttar ner i Shoestring-Betts-formationen.
* * *
Sean Avery höll en låg profil i match 1.
Till Penguins-målisen Marc-Andre Fleurys besvikelse, tydligen.
– Jag hade sett fram emot att få höra hans bästa kommenterar, skrockar han i en Post-intervju.
* * *
Vet inte om de tänker iscensätta samma Kent-på-Stadion-fest som senast – det ser inte riktigt se så ut på de som börjat droppa in på läktarna nu – men man kan nog alldeles oavsett räkna med ett sjusatans drag i Mellon idag.
Och inte bara I Mellon, förresten.
Det är fest utanför också.
De fans som inte lyckats skaffa biljett kan se matchen på en jätteskärm Penguins – klubben med bäst supporter-relationer i hela NHL – smällt upp i trädgården utanför entrén.
Två och en halv timme innan nedsläpp ser det ut så här.

* * *
Hjälp mig nu att be till gud att det finns Versus på hotell-tv:n är också.
Hann inte kolla när jag svängde förbi där nyss.
Den lilla tid jag hade gick åt till att pressa en kavaj som började se ut som att dess ägare sovit utomhus några nätter och – förstås – att knyta en slips runt lilla halsen.
Men jag vill hemskt, hemskt gärna se Stars-Sharks senare i kväll.
Dallas är mitt nya Washington, tveklöst.
* * *
Crosby är sur själv också – över påståendena att han filmar till sig utvisningar.
– Jag har aldrig filmat och aldrig kastat mig, säger han upprört till Pittsburgh Post-Gazette.
Snyt dig i fjunmustaschen, grabben.
Jag har inget emot honom, tvärtom, och jag är dessutom av åsikten att en smart filmning här och där tillhör sporten – men det det var väl en riktigt fet lögn ändå?
* * *
Trångt på pressläktaren idag. Det är för en gångs skull inte bara The Big Four som rest från New York. Också några av de mindre publikationerna från eh Tri State-area  kostar på sig närvaro såna här gånger. Ja, till och med Bäckman-hataren Sam har fått åka på road trip. Då vet man att det är stora grejor på gång.
* * *
I den mån det talas renodlad hockey i förhandssnacket handlar det om att Rangers ska täppa till bakåt – och att Pittsburgh ska ge sig själva en bättre start.
Nu vet ni det.
* * *
Laddad, E.J.N.?
Bra.
Men håll dig från alltför grova tarvigheter nu.
* * *
Verkar som att någon i kommentatorsspåret som missuppfattade mitt inlägg om Niklas Holmgren igår.
Han är hjälte här. På riktigt. Så vadå om han inte är Tichonov – om nu det är fallet, jag har aldrig haft några invändningar mot hans kunskapsbas. Personligen tycker jag att de bästa kommentatorerna är de som skapar stämning, har närvaro, är roliga, briljerar i samspelet med bisittaren och brinner av engagemang.
Och ingen som var aktiv när jag bodde i Sverige slog Holmgren i de grenarna.
* * *
Uppvärmningen har börjat och jo – Prucha ska lira.
Själv ska jag sträcka på reströtta ben, gå på toa och…ja, fan tro om jag inte ska chocka genom att slå till på en kaffe också.
I första pausen…då blir det mer rapport.