Hockey night in Texas, del 3

Ja, man kan ju tycka att det är lite orättvist att Detroit leder med 3-2 nu.
Dallas har ju pucken mest – och skapar svettigt tryck i offensiv zon långa stunder.
Å andra sidan:
Även när de är nere hos Osgood tillåts de inte skapa särskilt mycket chanser.
De tvingas ut i hörnen, passar mycket, letar lägen – och kommer inte riktigt åt. För att Detroit spelar galet bra försvarsspel. Också.
Så rättvisa hit och dit…jag vet inte jag.
* * *
Homers liv som stor playmaker var kortvarigt, om man säger så…
* * *
Å andra sidan hade Stars, äntligen, lite tur på Richards mål.
Det är ju så också:
Ska man gå långt i slutspelet måste man ha flyt.
* * *
Min discjockey-vän lyckas slänga på en låt innan en icing-avblåsning – och naturligtvis lyckas Draper, tror jag det är, upphäva icingen
Pajas.
* * *
Tack Yan Banan, för den eminenta Tardelli-länken.
* * *
Kronwall kan , som sagt, inte bara tacklas.
Det var ett konstverk, passningen till Hudler.
* * *
Det blir lite kortfattat här nu. Var tvungen att spring iväg till presstoan. Och då passade jag på att hugga en av de suveräna Texas-vurrar de bjuder på här. Förlåt, jag kunde inte låta bli…
Ska vara desto mer långrandig efteråt, det är ett löfte (eller hot, om ni hellre vill det).
* * *
Såg ut som att Modano fick riktigt ont när två man körde över honom.
Hoppas det inte är allvarligt, han behövs om det här ska bli en lång serie.
* * *
Då så.
Fatta vilken grym period det här blir.
Jag tror fortfarande på sudden.
Återkommer, som sagt, under småtimmarna.