Motown-drama, del 2
Först en varning.
Det är tydligen efterhandssändning på Canal Plus.
I verkligheten har vi redan genomlevt en period i The Joe.
Så den som inte vill veta hur det gått ska sluta läsa nu.
Okej?
Nu.
* * *
….dåså, är det bara ni kvar som inte är beroende av Canal Plus nu?
Då kan vi berätta att det står 1-1 efter denna första period i verkligheten.
Stars får den ledning de drömmer om, efter slagskottsbalja när inte helt vane målskyttten Trevor Daley smaskar in ett slagskott .
Sedan kvitterar Jiri Hudler i ett powerplay fyra och en halv minut från vilan.
Rättvis?
Det begreppet befattar vi oss inte med i den här bloggen.
Däremot är det väl logiskt, typ.
Det hackar ganska betydligt i The Big Red Machine i början och om det inte varit för Ozzie hade Dallas haft
Men de spelar upp sig och ser efter kvitteringen ut att vara på väg att ta över.
* * *
Några stolar gapar tomma idag också, i alla fall på de dyra sektionerna.
En sån här match, i en stad med ett sånt här lag…det är för ledsamt.
Stämningen är ändå revolutionerande hög – för att vara i The Joe.
På slutet är det faktiskt så det ringer i öronen. Det har jag aldrig varit med om här tidigare.
* * *
Turco verkar verkligen inte ansatt av några Joe-spöken.
Räddningen han gör på ett Dan Cleary-skott i början skulle man kunna bygga ett helt filmmanus på.
Jag tycker dessutom han borde fått assist på Daley-målet. Hela anfallet börjar med Martys förnämliga uppspel, ju.
* * *
Det är inte ofta man ser Lidas så uppsnurrad som han i en sekvens blir av Niklas Hagman.
Men det är just då Ozzie visar klassen.
* * *
Tre feta bläckfiskar landar på isen i samma stund som nationalsången är färdig, en så kladdig att det tar vaktmästarna flera minuter att torka bort allt snusk.
Inte kan väl Detroit förlora när något sånt händer?
* * *
– Detroit är en redneck-city, sa Don Cherry nyligen, till viss vrede i Motown.
Jag ger honom rätt.
Tre öldrickande biffar precis framför mig har bokstavligen röda nackar.
Det är en…intressant syn.
* * *
Ah, a kronwallian hit!
Niklas sätter in en ny långtradarkrock till tackling på Miettinen i slutet av perioden.
Han kan, den mannen.
* * *
Det är överhuvudtaget påfallande grinigt på isen.
Och fan vore det väl faktiskt annars i en femte konferensfinal.
* * *
Nu åker vi igen.
Mors.