Stanley Cup-final 2008, del 6

Den näst sista bastionen är bruten.
Efter The Mule-succén har det ju bara funnits två svenskar kvar i Red Wings omklädningsrum man vetat att man kunnat gå och småprata med medan de övriga fått bada i hysterisk uppmärksamhet.
Men efter Sammys finalsuccé är det bara Lilja kvar.
Dessbättre sitter han alldeles intill nattens hjälte, vilket innebär att vi från det blågula pressuppbådet kan låtsas uppvakta honom och samtidigt få några citat av  Samuelsson – medan NHL-vakter står och hindrar alla försök till intervjuer, enär match-hjältar bara håller officiella presskonferenser i den speciella media-loungen.
Det är en rätt rolig liten show som pågår.
* * *
4-0 alltså.
Det hade jag verkligen inte räknat med.
Men Detroit var bra. Detroit var till och med svinbra, i synnerhet defensivt, och förtjänade att vinna.
Men det är mycket svårt att tro att det ska gå så här förhållandevis enkelt i fortsättningen.
* * *
Lilja tycker inte det är direkt trist att hjälpa den svenska pressen att få fusk-intervjuer med lunchkompisen.
–  Ja Micke, säger han och låtsas prata om något annat, vad kan du nu berätta om din uppväxt i Södertälje?
Samtidigt sitter ”Sammy” och ruskar på huvudet.
– Mariefred, mumlar han med oroliga blickar mot NHL-vakterna, ni måste alltid skriva Mariefred.
* * *
Det är roligare när Ruutu använder truten istället för klubban när han vill störa motståndare.
Ska en så begåvad man behöva bli så frustrerad?
* * *
Om man inte tidigare förstått vilken blågul angelägenhet den här finalen är inser man det när man passerar spelarnas familjerum.
Där pratas så mycket svenska, på alla möjliga att , att man blir alldeles rörd.
Till och med the soon-to-be-mrs-Zetterberg – får man väl anta?  – visar sig äntligen.
Och hon är mycket glad.
– Visst är det  underbart med Stanley Cup-final, kvittrar Emma.
Sen får bloggen beröm för sin vita kavaj.
Det ni!
* * *
Homer  på frågan om han trodde att den rosenrasande Mike Babcock skulle slå ihjäl domarna efter det bortdömda målet:
– Jag trodde han skulle slå ihjäl mig…
Homer om att Samuelsson är en ny Franzén:
– Nä, Frasse…han gör ju hat tricks han.
Han är rolig, Holmström.
* * *
Sid The Kid visar sin storhet när han, i Foppa-tofflor och allt, sitter på podiet och berömmer Red Wings.
– Visst, det här är det bästa motstånd vi stött på hittills, säger han utan omsvep.
Sen konstaterar han att hans eget lag nog kan lite bättre än så här.
Det tror jag också.
* * *
Skulle inte förvåna om det är Liljas tur att avgöra nästa match.
Det verkar ju som att de blågula cirklarna ska slutas i år.
* * *
– Definitivt vår sämsta match under årets playoff, menar coachen Michel Terrien.
Frågan är nu hur Pittsburgh reagerar på att ligga under i en slutspelsserie.
Det är en helt ny situation.
* * *
Karlefors hade inga stora  filosofiska analyser av matchen.
Han bara slog sig på knäna av skratt när Samuelsson satte tvåan.
* * *
Bloggen var lite tagen av allvaret, och teknikstrulet, och gjorde en halvdan match i natt.
Lovar försöka få lite bättre sprätt på det här när jag kommit in i finalen på allvar.
Något slags träningsrapport kommer i morrn.
Godnatt.