Stanley Cup-final 2008, del 13

Snacka om att vi står inför en betydande match ikväll.
Det är nu det avgörs.
Blir det en verklig serie – eller tar det slut?
Förlorar Penguins är det kört, men vinner de har de plötsligt klivit in i den här finalen
Och för Detroit gäller motsatsen.
Vinner de är det mer eller mindre klart med segerparad längs Jefferson Avenue till helgen, men förlorar de befinner de sig plötsligt mitt i ett brutalt krig.
Större kan det nästan inte bli.
* * *
Calle Johansson har slutat snusa.
Det innebär problem för mig, Niklas Holmgren och alla andra som till äventyrs delar vår last.
För egentligen har den gamle Washington-backen inte alls slutat. Han har bara underlåtit att ta med sig egna dosor till Amerika den här gången.
Så det är vi som får förse honom med prillor.
– Tjena, du, inte har du en snus, låter det på klingande göteborgska varje gång man råkar hamna inom expertkommentators räckvidd.
Det kan alltså bli kris med tillgången om finalserien blir lång.
För ni vet hur det är:
Man säger aldrig nej till en fellow snusare – i synnerhet om han har 17 NHL-säsonger under bältet.
* * *
Varpu sitter efter morgonträningen och gör intervju med Ruutu när han plötsligt slänger en tejpbit i huvudet på bänkgrannen Fleury.
Målisen tittar upp, ser Varpu – och tror att det är hon som jävlas med honom.
– Fuck, du också, säger han och ruskar uppgivet på huvudet…
De har det tufft, ynglingarna i Pittsburgh…
* * *
Som om Johanssons eget snussnyltande inte vore nog ger han dessutom bort en hel Holmgren-dosa till Ovetjkin, på plats för att ta emot Art Ross- och Maurice Rocket Richard-troféerna.
– Fast det gör inget, jag visste att det skulle bli så här och köpte extra med mig, meddelar Canal Plus-kommentatorn.
* * *
Innan morgonträningen  står hela Detroit, minus Lidas, i en jättelik ring i en betonggrå korridor utanför omklädningsrummet och kickar på en fotboll.
Det spontana intrycket är, något oväntat, att det Lilja är den av svenskarna som har mest boll i sig.
Minst?
The Mule, verkar det som.
Här är Helsingborg-Coffey in action

Och ja, Höken har som synes åkt hem nu…
* * *
Alltså, redan Penguins omklädningsrum är så litet att det är löjligt .
Men Red Wings…jag har sett större garderober än kyffet de får bo i.
Det kaos som väntar där redan ikväll, efter matchen, kommer att vara hälsovådligt.
Och om de skulle vinna hela skiten här…det blir armageddon med champagne-doft.
Trängseln i Penguins-kabyssen – som inte blir mindre av att absolut ingen får trampa på klubbmärket i mattan mitt i rummet – ska framgå på denna bild, är det tänkt.

* * *
Sudden är i stan och får motta Messiers leadership-pris vid en ceremoni på William Penn-hotellet.
Priset, en fin liten glasskulptur, hinner han sedan sånär glömma på olika bord vid tre tillfällen på en timme.
Bland annat får Calle påminna honom att inte lämna trofén vid Sveriges Radio-Allings provisoriska studio i lobbyn.
– Just ja, säger superstjärnan och ser lätt bortkommen ut.
– Han har alltid varit sån, Mats. Han kan glömma att sätta på sig skorna innan han går ut också,  flinar Calle.
Det visste ni inte, eller hur?
* * *
Det har framkommit att tv -utbudet på Red Wings hotell, Marriott Renaissance, inte inkluderar Discovery Channel.
Det betyder att The Mule inte får se sina naturprogram under uppladdningen på eftermiddagen.
– Men jävla Kronwall, suckar han när jag tar upp det problemet.
– Visst är det han som gafflat om de där naturprogrammen?
Njaäe, det vet jag inte om jag vill avsl…
– Vi får väl titta på ”Real housewives” då, det är ju vad han gillar mest av allt ändå.
* * *
Titta, NHL-bloggen är med när de fyra hetaste Penguins-spelarna gör ett litet modelljobb utanför det trånga omklädningsrummet…

* * *
Just som jag skriver detta kommer Eken gående.
Och följande lille konversation äger rum.
Hej du, har du några nya musiktips åt mina läsare?
– Visst, Smurfhits 4 från 1998.
* * *
Sidney Crosby säger att Penguins i de två första matcherna inte hade lärt sig hata Red Wings, eftersom man inte stött på laget tidigare under säsongen, men nu börjar den rätt känslan tydligen komma.
– Ja, det är så det känns i omklädningsrummet nu.
Så upp med garden, Zäta.
* * *
Om Kronwall inte smäller på lika saftigt som vanligt ikväll vet jag varför.
Han fick ingen gröt innan han lade sig igår kväll.
– Nej, det brukar vara svårt att få till på bortaresorna. Jag åt glass istället.
Glass!?!
Det blir det naturligtvis inget riktigt bröstvärmarkrut av.
* * *
Jag vet inte om det riktigt går att återge, men en Penguins-materialare var väldigt, väldigt rolig i omklädningsrummet häromdagen.
En av de lätt stressade PR-männen ställde sig mitt på golvet och gormade sin vanliga order:
– Crosby at the podium in five!
Då gömde sig den knubbige materialaren i murvelträngseln och kved, med förställd röst:
– Who?
PR-mannen tittade irriterat upp och upprepade:
– Crosby…he’s at the podium in five.
Materialaren väntade tre sekunder. Sen kved han på nytt:
– Where?
– At the podium, fräste den vid det laget direkt upprörde PR-mannen, in five!
Naturligtvis kom det snart på nytt:
– When?
Då stormade herr PR bara ut.
You had to be there kanske, men det var oförglömligt.
* * *
Zäta har slutat titta folk i ögonen när han blir intervjuad.
Det är ett bra tecken.
Då är han alldeles särskilt superladdad, har jag fått för mig.
* * *
På väg till media-restaurangen får man passera genom lobbyn vid huvudentrén i Mellon och där pågår utsmyckandet av fansen.
Alla som kommer in får en vit t-shirt.
Ja, det är alltså det som gäller här igen.
Kent-på-Stadion-03.
Genom entrédörrarna ser man också lite av festen som pågår utanför arenan.
Även de som inte lyckats skaffa biljett kommer ju till arenan och ser matchen på storbildskärmar och belive me – redan två timmar innan matchstart är det sånt ramalama att det mullrar i backen.
Snacka om Hockeytown.
* * *
Nytt Eken-tips:
– Macarena…minns du inte den? Den var ju festlig.
* * *
Håller på att bli omkullsprungen av O’ Halloran, domaren, när jag går på muggen för pregame-besök.
Tur att det inte sker. Då hade jag väl fått en tvåa för goaltender interference.
* * *
 Det ser ut att bli lite annorlunda upplägg än vanligt ikväll.
Trängseln vid den provisoriska pressläktaren i den här gamla hallen är så brutal att jag helt enkelt inte kan ha någon dator med mig.
Så jag får springa till pressrummet i pauserna och randa lite, så mycket jag nu hinner.
Det innebär förmodligen lite mer kortfattade rapporter än vanligt.
Det innebär också att ni tvingas vänta med att se era kommentarer publicerade.
Okej?
* * *
Tips?
Nä, ni har väl märkt hur harig jag börjat bli med tipsen?
Låt oss säga så här: Jag tror Detroit tar en av matcherna här i Mellon, men det är osäkert om det blir den här.
Nu åker vi.
Hörs, kortfattat, i första paus.