Stanley Cup-final 2008, del 16

Då vet vi i alla fall det.
Vad som än händer i match 4 på lördag får vi köra tillbaka till Motown på söndag.
Jag har dock värvat Varpu till shotgun-sätet , så musikutbudet ska vara säkrat.
Jag menar, Hurriganes!
De måste låta grymma på Ohio Turnpike.
* * *
Fantastisk tredjeperiod, som sagt.
– Den typ av hockey vi hade drömt om när det blev klart att d, jublar tv-männen som irriterande nog står och gör ståuppor i det pressrum där åtminstone tre hundra skribenter nu sitter och randar texter så det ryker ur laptopparna.
Personligen njuter jag ju lika mycket när Red Wings spelar sitt allra tajtaste försvarsspel, men okej då.
Lite kan det ju få blixtra och gnistra och smälla.
* * *
Hur allvarlig skadad är Homer?
Vi får inte veta.
När han sent omsider kommer ut ur omklädningsrummet och frågar om han har en minut blir svaret bara ett kort ”nä”.
Den sortens sekretess brukar dock inte båda gott.
* * *
Eken har redan börjat protestera över att han är förvisad till baksätet.
Han lovar till och med att hålla sina långa fingrar från seek-knappen om han får sitta fram.
Well, det är en förhandlingsfråga.
Om han visar lite mer Lil’ Wayne-moves under efterfesterna ikväll och på lördag kan jag möjligen tänka om.
* * *
Det är betydligt mindre deppigt i Red Wings-kabyssen i natt än efter förlustmatcherna mot Dallas i förra omgången.
– Men det känns också som att vi är mycket närmare idag än vi var då, säger Zäta.
– Om vi bara spelar bättre i egen zon går det fortfarande att vara hoppfull.
* * *
– Äntligen.
Det är Sid The Kids första kommentar på presskonferensen.
Och lättnaden över att få spräcka Osgoods nolla måste ju ha varit monumental.
I övrigt förklarar han segern med att hans lag rörde på benen bättre, dumpade ner pucken lite oftare och begick färre misstag.
Så enkelt kan det vara.
* * *
The Mule verkar minst störd av förlusten av alla.
Han sitter å en träningscykel utanför omklädningsrummet och rycker mest på axlarna.
– Ah, det hade väl varit tråkigt om vi tagit ledningen med 3-0. För hockeyvärlden, menar jag, säger han med ett snett leende.
Ja, om inte annat är ju detta en garant för att vi får se mer av The Mule – som nu återtagit ledningen i slutspelets målliga och verkligen är The Mule igen.
* * *
Det är vanlig onsdag här, men ett dundrande party rullar i centrala Pittsburgh i natt.
Vi får zickzacka mellan festprissarna tillbaka till hotellet.
* * *
Dagens avslöjande:
När det ringer i Nordströms mobil spelar den Pink Floyd-melodier.
Stort.
* * *’
Jaha, nu är det två dagars speluppehåll här och vi är ett par stycken som planerar helt hockeyfri torsdag.
Det betyder att det inte blir någon blogg heller.
Tror jag.
Fast senast fredag är vi tillbaka i sändning.
Mors.