Oh, Canada!, del 6

Idag börjar vi, som liten uppvärmning, med en rolig Robin Williams-historia Alfie återgav igår.
Williams  berättade under ett  framträdande i Ottawa härom kvällen att han varit på U2-konsert och att Bono i ett mellansnack vid den stått längst fram på scenen och, långsamt, klappat sina händer ovanför huvudet.
Efter en lång stunds dramatisk tystnad meddelade irländaren sedan ödesmättat:
– För varje gång jag klappar dör ett barn i Afrika.
Då hördes en panikartad brittisk röst utifrån publikhavet:
– So for fuck’s sake, mate, stop clapping!
* * *
Spritfest vore väl att ta i, men jag satt i alla fall i hotellbaren och lät mig förnedras av av mobbarna från Rangers PR-avdelning nån timme igår kväll.
Den mest säregna synen där var Perry Pearn.
Han – som ansvarar för blåskjortornas powerplay – har ju verkligen skäl att fira…
* * *
Idag är Kanadas Kung Bore om möjligt på ännu strängare humör.
När vi nyss tog en så kallad närvaro-byline utanför Scotiabank fick han mig, med några riktigt brutala vindbyar, att börja gråta.
* * *
Det var ett par MSG-journalister som blev hyggligt bladiga i den där baren igår.
Så nu vet ni varför om Rangers-spelarna drar sig undan när reportrarna andas på dem i pausintervjuerna…
* * *
Just nu värmer Senators med fotboll i korridoren utanför det lilla presskyffet.
Precis som när han spelade med Penguins verkar Ruutu mest entusiastisk – och skicklig.
Fast så är ju inte Alfie med heller.
* * *
 Spelarna har hållit en låg profil på hotellet, men innan frukosten här på morgonen åkte jag i alla fall hiss med Chris Drury.
Han verkade ha varit i poolen.
Är inte det konstigt?
* * *
You bet, Ace. Jag tänker inte missa min första chans att se en Hockey night in Canada när jag nu är här. Så det blir definitivt att åka hem till hotellet och kolla tv efteråt.
* * *
Det är lite svettigt när jag ska kliva i bilen utanför hotellentrén.
Praktiskt taget hela Rangers sitter nämligen i sin buss intill och tittar på, och jag är övertygad om att jag ska göra bort mig på nåt vis.
Dessbättre är det ju automatväxel på bilarna här, så jag slipper få gubbstopp – och klarar att ta mig ut utan att köra in i blomrabatterna också.
1-0 till bloggen.
* * *
Wade Redden avlägger alltså sitt första besök i Scotiabank – hans hemmahall under 70 säsonger, eller vad det nu var – sen flytten till New York.
Han tror dock på ett hjärtligt välkomnande från fansen, säger han i Ottawa Sun.
– Jag har gjort mycket bra i den här stan, menar han.
Å andra sidan, skulle gamle Wade bli utbuad så är han ju van från sin nya hemmaplan…
* * *
Exklusiv information:
De ivrigaste Rangers-spelarna att komma in i spelarbussen är Drottningen, Colton och Blair Betts.
De står och väntar i hotellobbyn redan fem minuter innan chauffören behagar svänga upp framför entrén.
* * *
Som ni kan se i en liten stänkare här intill har Senators ägare alltså varit out west och försökt sjunga lite locksånger för Mats Sundin
Det vore nåt – Sudden och Alfie i samma lag.
Men kan Maple Leafs ansikte utåt de senaste decennierna verkligen spela i Ottawa? Eller, för den delen, i Montreal? Jag undrar verkligen det, jag.
* * *
Det står några fnittriga autografjägare utanför hotellet också. Unga tjejer. Det är förstås därför Colton är så ivrig…
* * *
Senators är alltså back in black idag.
De ska spela i nya, svarta matchställ mot Rangers
– Tröjorna har lite retro-look. De är rätt snygga, upplyser Alfie.
Ska bli kul att se, säger jag – även om man brukar både kunna ha och mista den typ av pre game-show som tydligen följer med tröjvisandet.
* * *
Morrow borta resten av säsongen…nu tror jag att det är dags att börja oroa sig för Dallas på allvar.
* * *
Det finns förhoppningar om att Ruutu ska ta revansch på Dubinsky för gurglet under straffarna i måndags.
– Men det blir nog inget. Det där är glömt, menar Alfie.
Men jag fortsätter hoppas. Det handlar ju ändå om Ruutu.
* * *
Stars borde definitivt ge sig in i ”Sudden”-jakten.
* * *
Spelarna gillar matcher som börjar 15.00.
– Ja, det är perfekt,  säger Alfie.
– Ett är för tidigt. Nu kan man gå upp i normal tid, ladda upp hemma under förmiddagen och sen är man ju hemma igen och får vara med familjen hela kvällen.
Bloggare är glada de också. De hinner ju hem och se, exempelvis, Calgary-Detroit.
* * *
Det är Drottningen som står idag, tydligen. Henke får fortsätta vila efter syndafloden mot Vancouver. Synd på Canal plus-publiken och allt…
* * *
Jag kommer inte ihåg namnet, men han som sjunger nationalsången här idag är tydligen bra.
Ändå har spelarna svårt för honom.
– Han tar för lång tid på sig. Särskilt den där sista stavelsen drar han ut på hur länge som helst. Då vill ju vi börja spela, flinar Alfie.
* * *
Det verkar dock som att vi får se Gomez ikväll. Han har fått akupunktur i sitt sura ben och är nu hyggligt fit for fight igen.
* * *
I den här bloggen har vi ju en särskild relation till japanske mästaren Ricard Persson och det värmer mitt gamla hjärta att se hans namn fortfarande finns på ett par små skyltar i Senators omklädningsrum. Han spelade ju här säsongerna 00-01 och 01-02.
Alfie minns tydligt.
– Ja, särskilt minns jag att vi spelade mycket pingis. Och jag vann varenda match. Det kan du hälsa om du pratar med honom, skrockar göteborgaren.
Kan vi få en respons på det påståendet från norra Japan, måhända?
* * *
Nu pågår värmningen. Det är inte precis samma drag som när Habs var här i torsdags, men det är i alla fall några Rangers-fans som står vid spelargången och viftar lite med nån liten vimpel.
Och Ottawa-tröjorna? Jo, svart är ju coolt. Men här uppifrån ser de ut som träningsställ. Och det kanske det är också, nu när jag tänker på det. De riktiga nyheterna tar de väl inte fram förrän det är showtime…
* * *
En kvinnlig fotograf i middagsloungen håller på att bryta ihop när hon hör att Henke inte ska stå.
– Är det sant? Faaaaan, jag hade verkligen velat se honom, stönar hon.
Hm.
* * *
Idag är det Alfie som ser het ut på värmningen.
Han gör mål på Big Valley, det törs jag nästan lova.
* * *
Brooks är här, liksom nye Obernauer från News, Zippy från Newsday och den trevlige Gross från The Record.
Men Zinser lyser med sin frånvaro. Varför då? Skiter Times i den här fina matchen? Skandal.
* * *
Den här bloggen har sammanlagt fått 11 580 kommentarer.
Den som blir nummer 12 000 får något riktigt fint av mig, personligen.
Det är bara att försöka hålla räkningen, hdw…
* * *
Tips?
Jag tror att Ottawa vinner med 3-1, faktiskt.
Om inte annat så för att de nog bra gärna vill raka av sig de där fula mustascherna nu.
Hoj voj, häng nu med ikväll.
Jag återkommer enligt traditionellt upplägg i första pausen.