Coyotes på Manhattan, del 4 – The End

Jaha, har man sett.
I sista börjar Rangers spela riktigt bra och vinner till sist med 4-1, helt rättvist.
* * *
Nattens snackis är förstås klassikern i Montreal.
Stackars Ryan O’Byrne lyckades fumla in pucken i egen, tom kasse – under en avvaktande utvisning.
Jag har alltid drömt om att få se ett sånt magplask och där har vi det, i all sin prakt.
* * *
Bloggen får nackmassage av Varpu under slutperioden.
Det ni.
* * *
En annan klassiker kunde bokföras uppe i St. Paul.
Nicklas Bäckström gjorde  mål på Niklas Bäckström.
MN Johan kanske kan ge oss en liten rapport ?
* * *
Under slutminuterna börjar några av Rangers-fansen upp på de billigare hyllorna yla som…ja, coyotes.
Onekligen originellt.
* * *
Det var till finfina Landmarc  i Time Warner-centret Fast Freddy tog Tellan igår.
– Jag fick bjuda honom på en liten köttbit. Det var han värd, berättar Shoestring.
* * *
Ser aldrig Tuffe Uffe.
Det är kvällens besvikelse.
* * *
Lite jobbigt för New Yorks Bjarne Solum som i dagens blad konstaterade att det verkade vettlöst att spela Näslund och Zherdev med Dubinsky.
Det var ju kvällens kedja, det
* * *
Men vad fan, har inte Lilja gått och producerat en assist igen.
Vi håller på att få en skånsk Gretzky…
* * *
Fast Freddy är för övrigt synnerligen nöjd när han får trampa över till de gamla kompisarna utanför Coyotes-rummet med en vinst i ryggen.
– Ja, ikväll struntade jag i hur det gick för min egen del. Det handlade bara om att vi skulle slå dem. Och det är otroligt skönt att det gick, säger han lättat.
* * *
Så det är på 405 du sitter, Styrman Tom?
Du får väl ge dig tillkänna nån gång.
* * *
Dags att dra för gardinen här.
Vi får se när jag återkommer.
Semester pågår, som sagt. Ni kanske har några förslag på var jag ska åka? Alla förslag ska övervägas, men utgå från att jag tänker hålla mig inom rimliga geografiska ramar.