The Boston Tour November 2008, del 2

Det tar tolv minuter innan Boston får iväg sitt första skott på mål.
Men det gör inte så mycket eftersom det  första skottet – levererat av Blake Wheeler – går in.
Märkligt.
* * *
Nationalsången kan vara en av de segaste jag nånsin genomlevt.
Loa Falkman, kom tillbaka. Allt är förlåtet.
* * *
En egendomligperiod får man väl säga.
Det är bara Red Wings första halvan – utan att de skapar mycket till chanser.
Sen får hemmalaget alltså in sitt första skott – och tar den över
* * *
Datsyuk försöker se helt oberörd efter att ha åkt rakt in i Chrysler Building – ja, Chara – men den köper vi inte.
Det gjorde riktigt, riktigt ont, Pavel…
* * *
Cooooonklin, skriker den duktigt tankade Boston-publiken hånfullt under slutet av perioden.
Med viss rätt.
Det andra mål Kessel dunkar in ska han ta, varken mer eller mindre.
* * *
Det är lite obehagligt att tvättäkta Boston-poliser – i vita skjortor och svarta hattar – går omkring här på pressläktaren och blänger misstänksamt.
Man har sett för många av den sorten i filmer om korruption och pengar under bordet.
* * *
Nä, hittills har Zäta inte alls svarat upp mot mina värmningsobservationer.
Det enda Dylan-citat jag kan komma på som passar är från ”Infidels”:
– What’s a sweetheart like you doing in a dump like this?
* * *
Undrar vad för trevligheter The Mule och Pebben hade att säga varandra under kurret där på slutet.
* * *
Strålande uppgraderingstävling hålls i en reklampaus.
Två platser på de billigare sektionerna dras slumpvis – och de som sitter på dem får flytta ner till två nya platser vid isen.
Den skulle de börja med i FM Mattsson.
* * *
Nja, Fimpen, för det första är det Burke som hållit på och försökt locka Sudden till Anaheim.
För det andra var  det tydligen den inte helt sympatiska behandlingen han fick utstå av den gamla klubbledningen i våras som fått  stjärnan att tveka inför en fortsättning ”hemma”
* * *
Nej, just ja. Det finns inga bra platser i FM…
* * *
Det sitter en kille här nedanför, i Bruins-kepa, som ser ut precis som Fredrik Belfrage.
Så nu vet ni vad han gör nuförtiden.
* * *
Publiken här inne är som laget; det tar ett tag innan den kommer igång. Men efter första målet börjar ”Let’s go, Bruins”-ramsorna dåna så det faktiskt rister i vår lilla balkong.
* * *
Nu ska jag hinna med att titta lite på det alldeles enastående fika-bord de håller sig med på den här pressläktaren.
Nästa paus, okej?