Hockey i skuggan av Vita huset

It’s a long walk to DC, som Staple Singers sjöng.
Så jag tog tåget istället. Och nu är jag här.
För att se den presumtiva kanonmatchen mellan Capitals och Bruins.
Erkänn att ni blir lite överraskade?
Nå, på allmän begäran har jag, med mästerfotografens precision, dokumenterat min lilla dag.
Here we go.

Dator, kaffe och Laul-artikel på tåget.


Downtown Philapdelphia. Ska Sudden bo här?


Union Station i DC. Fin tågstation det.


Hotellrumsblues.


Den coola entrén till Verizon Center…


Den bunker som kallas pressrum här.


Den nordamerikanska hockeyjournalisternas heliga graal. Popcorn-maskinen!


Fast de söliga murvlarna behöver såna här uppmaningar


Lilla ackrediteringen


Och så har vi utsikten från pressläktaren
* * *
TV-stjärnan Bob Schieffer är med på tåget.
Det säger antagligen inte er så mycket, men han är en av de stora legendarerna på CBS News och jag får  behärska mig för att inte gå fram och be om en autograf.
* * *
Som sagt:
Det här, en match-up mellan östra konferensens etta och trea,  har ju alla möjligheter att bli exceptionellt sevärt.
Boston har varit en östversion av San Jose senaste månaden  och Washington ser i alla fall glimtvis ut att vara på väg mot formen i våras.
Dessutom spelar båda lagen underbart offensiv hockey.
Hoppas ni har möjlighet att hänga med via några länkar eller så.
* * *
Har inte ätit mer än frukost, men backstage-maten i Washington är så omtalat förfärlig att inte ens Eken vill käka här. Och det kan jag försäkra – jag går hellre hungrig än stoppar i mig nåt som Eken finner svårt att äta.
* * *
Tittar man på skadelistan påminner Caps just nu mer om en Irak-pluton än ett hockeylag.
Tio man – två hela femmor – är borta med mer eller mindre allvarliga åkommor.
Semin, Tyler Sloan och den eminente Mike Green har alla tränat på slutet och det finns en liten chans att åtminstone nån av dem gör comeback ikväll.
Vill nog till det.
* * *
Jag ser ju inga andra fajter här, så jag ber er allra ödmjukast att då och då lämna nån liten rapport från möten som Detroit-Calgary, Atlanta-Rangers och Jersey-Pittsburgh (Per och Fivepoints, det blir er exklusiva uppgift…).
* * *
Det allra mest hotfulla med Boston just nu är ju att Pebben börjat göra mål.
Ja, säsongens första, mot Tampa, satt visserligen i tom kasse, men vänta bara.
Det var nog just det storsnusarn från Kungälv behövde…
* * *
En lokal tv-kommentator kommer fram och frågar om jag är från Boston.
– Nej, från Sverige, svarar jag.
– Ännu bättre. Då kan du hjälpa mig med uttalet på det här namnet. Hur säger man, stönar han lättat och pekar på Petteri Nokelainens namn i matchprogrammet.
Det är i såna lägen mer sofistikerade practical jokers tar chansen…
Hur festligt  vore det inte om tv-publiken i Washington-området ikväll fick höra att Potteri Nukklajne spelar i Boston.
Men jag är för väluppfostrad och säger som det är (tror jag…).
* * *
Dennis Wideman ser grym ut även när Bruins värmer med fotboll i korridoren utanför omklädningsrummet.
* * *
Jag kan inte se någon loge värdig en president i den här betonglådan.
Det måste de ju fixa.
Obama ska såklart se Bäckis in action.
* * *
Washington Post har en rätt underbar stänkare om Caps-rookien Karl Alzner idag.
Han visar sig vara ett av de mest skrockfulla original som åkt i ett par skridskor.
Hör bara:
Han måste under uppvärmningen knacka klubban i isen exakt 88 gånger.
Han syr (!)  sina baseboll-kepor – för att de ger tur.
Och så har han ett eget good luck-recept på smoothies.
Bäst av allt är dock att han inte använder ordet ”fuck” – det vanligaste inslaget i  hockeyspelar-vokabulären.
Nej, inte av religiösa skäl. Unge Karl råkade bara ge det nyårslöftet när han gick i åttan – och det har han fortsätta hålla.
Så vad säger han när blir förbannad?
– Han säger ”Frick”, berättar rumskamraten Sean Collins.
Plötsligt framstår ju Tommy Söderström som helt ordinär…
* * *
Helt otippat har de till den här säsongen fått ordning på uppkopplingen i Verizon.
Men så har de ändrat inställningar också.
Användarnamnet är numer ”Capitals” och lösenordet – ”Alex8”.
Stiligt, va?
Och jag bjuder på den informationen ifall ni nånsin befinner er i Washingtons Chinatown och behöver norpa lite nät…
* * *
Om Rangers gör en ny plattmatch nere i Georgia, då bör Tom Renney få lite problem med nattsömnen. Det är många i USA som förlorar jobbet just nu, liksom.
* * *
När vi var här i våras – med Dalarnas Leif Silbersky, honom minns ni väl? – var Verizon en kokande vulkan.
Så kul lär det inte bli ikväll, men Bäckis påstår att stämningen fortfarande är högre än genomsnittet och honom utgår jag från att man kan lita på.
Trots att han kommer från Gävle…
* * *
Jaha, Semin och Sloan är i alla fall med på uppvärmningen.
Då är oddsen aningen utjämnade.
* * *
Ni kan upplägget:
Första pausen.
Då återvänder bloggen.