Hej hockeygubbar och slå i glasen, del 3
När Callahan gör sitt andra börjar jag fundera på om det ska bli sån klang- och jubelföreställning – ett favoritbegrepp man ju får använda alldeles för sällan – att jag kan börja snickra ihop om att det var den här matc hen Shane MacGowan tänkte på när han skrev ”Fairytale of New York”.
Men sen kommer ju Rangers av sig, så jag får spara den.
* * *
Jonas, nu ska vi vara snälla mot Viktor. Inga hårdare ord än så tillåtes. I synnerhet inte när han svara så classy.
* * *
Ja, där ser ni.
Ni började ju tänka på den där nollan.
Så nu blir det ingen julkaka för Henke.
* * *
Nu har vi Rockettes – damerna från den klassiska julshowen på Radio City Music Hall – på isen i pausen.
Och jag säger som Tony Soprano:
There’s a lot I could say right now, but I’m not gonna say it…
* * *
Det är ju ingen tillfällighet att det är just Ovetjkin som sliter kakan ur handen på Lundqvist.
Ett tag känns det som att hela perioden består i en match mellan den ryska
Fan så han skjuter.
* * *
Ludwig, ju billigare biljetter, desto mer passionerade (läs: besinningslösa) fans, men som Jeebo konstaterar finns dom överallt…
* * *
Det är lite rart när Dubinsky tar sats mot Ovetjkin nere i hörnet – och bara studsar i isen.
* * *
Shoestring på jumbotronen nu i pausen:
God jul på er alla, säger han.
På sin mest klockrena göteborgska.
* * *
Ja, det spelar förstår ingen roll att Rangers leder med 4-1.
När de har powerplay står Gris-Olle och de andra här uppe ändå upp och gormar om att det ju är själva fan att de aldrig skjuter.
* * *
Nu borde DJ:n spela lite Darlene Love också.
* * *
Theodore – eller Theo-dåre, som Eken vill kalla honom – har ingen kul kväll.
Först blir han alltså utbytt, sedan blir Johnson sjuk och så måste han hoppa igen.
God jul, liksom.
* * *
Jag tror fortfarande att Näslund smackar in en till.
ÖA vill ha det, liksom.
* * *
Jaha, nästa mål blir viktigt.
Men Rangers kan fan inte tappa det här.
I så fall blir det sur slutrapport – som kommer sent.