Mellandagsderby på Broadway, del 4 – The End

På en anslagstavla i Rangers omklädningsrum står instruktioner inför söndagen .
9.45: Arrive.
11.00: Ice.
Blåskjortorna ska kort sagt avsluta den räliga julhelgen med lite möten….
– Det lär ju bli roligt, säger en syrlig Markus Näslund innan han försvinner in i duschen.
* * *
Det blir alltså 2-4 till sist.
Kalinin, av alla, reducerar efter halva slutperioden och plötsligt exploderar Garden. Det känns ett tag som att hemmalaget ska kunna gå ikapp enkom på den energi som lösgörs från läktarhåll.
Men de släpper in ett skitmål till och sen är det över.
Efteråt talar besvikna – för att inte säga förbannade  – spelare och ledare dock mer om inledningen.
– Hjärndöd hockey, lyder coach Renneys osminkade beskrivning av adepternas insats under de första minuterna av matchen.
* * *
Johodu, finally:
Jag ser Abbe!
Visserligen på håll, längst bort i en korridor som Jerseys surtroll till PR-snubbe inte låter oss beträda, men ändå.
Det känns som att jag vinner en liten, liten seger mot NHL:s mest otillgängliga klubb.
Och nya kavajen kommer få följa med fler gånger.
* * *
Man behöver bara titta på Chris Drury för att fatta att det är lite mini-kris i Rangers-lägret nu.
Materialarna har plockat undan varenda pryl och de sista eftersläntar-reportrarna har fått sina citat, men han sitter fortfarande kvar på sin plats, i underställ, och stirrar tomt i golvet.
* * *
Lyfter på hatten – den jag inte bär – för FivePoints och Per och andra antagonister.
Devils är herrar på New York-täppan just nu.
* * *
Eken har väldigt rätt.
Smockorna haglar på läktarna under slutakten.
Det sista jag ser innan jag blir nersläppt i spelargången är tre olika jätte-tumult i norra kurvan.
Det är som vanligt. Lördagkväll. Segerrusiga Devils-fans kan inte låta bli att kaxa. Packade Rangers-diton låter sig provoceras – och pang tjong bom.
Underhållande idioti.
* * *
Surkålsmannen kommer helt otippat ner i omklädningsrummet idag – och gör en lång intervju med Paul Mara.
Paul Mara, hallå?
Han hade väl ingen som helst roll ikväll?
Men de kanske diskuterar tillbehör till varm korv…
* * *
Devils pluggar hip hop som segermusik.
– Inte nog med det, undervisar unge Eken.
– Det här är underground- hip hop.
Jaha, men då så…
* * *
Henke har intressant statistik på hur olidligt många chanser Rangers tillåter motståndarna att skapa för närvarande.
– Skott är en sak, suckar han.
– Chanser är nåt annat. I snitt släpper en målvakt in ett mål på var sjätte chans, även när han spelar riktigt bra.
– Just nu får våra motståndare uppemot tjugo chanser per match. Det säger sig självt att det inte fungerar.
* * *
Lokalreportrarna börjar mumla om personalförändringar, men det vill Renney inte höra talas om.
– Jag är otroligt besviken på några av våra nyckelspelare, men om alla kommer till jobbet och gör det de ska och engagerar sig i detaljerna i vårt system behövs inga förändringar, säger han på den presskonferens jag och Eken inte kan låta bli att gå på fast vi egentligen inte har tid.
Vad coachen inte verkar reflektera över är att det kanske är i båset inflytelserika tyckare vill se de där personalförändringarna…
* * *
Det är få cigaretter som smakar så gott som de man tänder efter fem timmar i en hockeyhall.
Tänkte ni ville veta.
* * *
Jag tror Rangers får en chans till. Men blir det samma kattskit mot Islanders på måndag, då kommer kvasten att gå.
Nu ska jag sova lite.
Gonatt.