Vancouver, del 2

Ja, tänk.
Jag trodde det skulle räcka att promenera 34:e gatan västerut för att få följa fortsättningen av Suddens NHL-karriär.
Istället tvingas jag flyga över hela kontinenten och bli jetlaggad och jävlig.
Något bökigare, det .
Om det är värt det?
Hey, vi pratar om Mats Sundin.
Klart det är värt det.
Såvida vi ska vara seriösa och inte bara prata leksingar och brageiter (då kan vi få hålla på ett tag…) är han given på topp 5 på min lista över de stora svenska idrottshjältarna.
Där återfinns Foppa, Zlatan, Patrik Sjöberg, Tomas Brolin –  och Mighty Mighty Sudden.
* * *
Snygg syn när jag kommer tillbaka till hallen för kvällsskiftet och på väg mot pressrummet passerar korridoren utanför Canucks omklädningsrum.
Där är det tre man som  värmer med lite fotboll:
Bröderna Sedin och Edler.
– Vem som är bäst? Jag. H. Sedin, ropar Henrik.
* * *
Inte för att man ser så mycket i regnet, men som alla sagt verkar det väldigt vackert här uppe.
Tidigt i morse gick det i alla fall att ana de där bergen som liksom ramar in allting.
Men framförallt verkar Vancouver vara ett sant hockeymekka.
Redan dryga två timmar innan första nedsläpp är det elektricitet i luften  i downtown-kvarteren runt GM Place
Man fattar direkt att en hockeymatch är en happening i den här stan, en riktig begivenhet, en grej.
Kul att få vara m
* * *
Edler räcker upp handen han också, som svar på frågan om vem som är bäst på fotboll.
Fast jag vet inte jag…i Östersund är det väl ingen på den här sidan Hasse Eskilsson som kunnat lira boll?
* * *
Hdw, jag är besviken över att du aldrig ”satte” min flight.
Cathay Pacific var det. 21.45 från JFK, direkt hit.
På söndag kväll går returflighten,
Den kan du väl hitta?
* * *
– Det regnar mycket här, säger Daniel Sedin när han efter morgonvärmningen berättar om sin hemstad.
Jotack, det har framgått.
Jag kommer osökt att tänka på Göteborg…
För några år sedan landade jag i monumental väta ute på Landvetter och på vägen in till stan frågade jag taxichaffisen hur länge regnandet hade pågått.
Han tittade upp, ryckte på axlarna och suckade:
– Sedan 1973.
* * *
Canucks omklädningsrum är utomordentligt lyxigt – och Sudden har som sagt fått en av de finare platserna, i ett hörn intill duschentrén..
Där sitter han efter morgonvärmningen och ser ut att må gott.
Fast då har inte skogen av reportrar och fotografer hunnit omringa honom ännu.
Det sker  först tio sekunder efter ett rummet öppnats…
* * *
Nu kallar dom Ruutu för Ruutooth i Ottawa.
Det är humor.
* * *
När reporterskogen såsmåningom skingras frågar jag om han ändå inte ångrat att han inte kom till New York, där uppmärksamheten inte alls hade blivit lika våldsam.
Då bränner Herr Sudd  av sitt finaste Stimatol-grin och skrockar:
– Nej, det har jag inte…
* * *
Fast Chris Chelios har bitits han också, erkänner han i Detroit News.
– I bit Tomas Sandstrom when I was in Montreal. We were in a fight and he tried to gouge my eyes. It was just a natural instinct to do that bite. Plus the fact it was him. He was probably one of the most hated guys playing back then, säger han.
Klassiskt.
* * *
Peo Brasar.
Det legendariska namnet återfinns på en väggmural där Canucks hyllar ”unsung heroes”.
Man kan ju bli mjuk i hjärtat för mindre.
* * *
GM Place är redan en favoritarena.
Vi murvlar får visserligen sitta uppe i taket här också, men precis som i Boston känns det ändå som att vi är nära såväl isen som de feta, branta och  enhetliga läktarsektionerna.
Sikten kunde inte vara bättre.
Nu, när de där sektionerna långsamt fylls och värmningen är på väg att börja, spelar de dessutom såväl The Band som Curtis Mayfield i högtalarna.
* * *
Bara att se Sudden på en morgonvärmning känns rätt exklusivt.
Sånt tjafs behövde han sällan hålla på med i Toronto…
Men nu ska han ju ha igång den där 37-åriga kroppen…
* * *
Jo – kaffet finns på behändigt avstånd från min plats. Och det smakar alldeles utmärkt.
* * *
Patrik Berglund vill gärna förstöra festen för Sudden.
– Ja, jag hade tänkt det, säger han när han, sist av alla, kommer in i den generöst tilltagna gästkabyssen efter morgonvärmningen.
– Vi spelade väldigt bra mot Columbus senast och tänkte göra det igen.
Han erkänner dock att det känns rätt coolt att få spela mot
– Jo, det är klart. Men jag hoppas att han fortsätter vara ur form i åtminstone en match till…
* * *
Bra idé, John J.
Om jag ”gör” en Håkan på Sudden – eller någon annan för den delen – har jag sannolikt sett min sista ackreditering.
Fast det är klart, gör han hat trick kanske det kan vara värt det…
* * *
Tror inte jag sett St. Louis träna sen Rico var en bluesman och hade alldeles glömt vilka snygga, gula övningsställ de har.
Ett sånt har jag faktiskt hemma i nån garderob i Stockholm, tänka sig.
* * *
Värmningen har börjat – och de jumbotronansvariga följer Sudden slaviskt.
Och nu fyrar stockholmaren, kan man konstatera, inte alls av några Stimatol-grin. Tvärtom, han ser riktigt sur ut.
Vad ska det betyda?
* * *
Alex Steen berättar han trivs alldeles utmärkt i St. Louis.
– Jag hade ingen riktigt koll på stan förut, men den är alldeles suverän, säger han.
Det tycker ju jag är likvärdigt med att kalla Tranås en suverän stad, men den gode Alex kan förstås ha sett mer än jag.
* * *
Skylt i ena sarghörnet:
How swede it is
Ah, den är ju för gammal…
* * *
Ber TV4 om ursäkt, men här hoppas vi att Max Grindall inte ska komma och sätta sig på den plats han har mellan mig och Nordström.
Här är redan trångt så det räcker, nämligen…
* * *
Rangers har fortfarande 1-1 mot Buffalo.
Förvånande.
De har nämligen kommit till min kännedom att de stackars blåskjotorna bodde på ett halt vanligt Hampton Inn i natt och så påvra förhållande är ju de inte alls vana vid.
* * *
Det är tvillingarna som ser hetast ut på värmningen.
I’m just saying.
* * *
Tänk om Rangers går och vinner.
Då kanske lagledningen tar det som inteckning för att laget alltid bör bo på motell.
Huge mistake, pojkar…
* * *
The Hives i högtalarna.
Det är inte första gången, men de brukar inte spela ”Main offender”.
Discjockeyn har redan vunnit den här matchen.
* * *
Har en liten debatt med Bulan om Lidström.
– Det var i Västerås han spelade och blev bra, insisterar han.
– Jamen, han växte upp i Avesta, envisas jag.
Vi står lika långt ifrån varann som Sarah Palin och Fidel Castro, förstår man snabbt.
* * *
Luongo var med på träningen i morse och såg helt
Man har ju nästan glömt det, vilket vapen Canucks har väntande i kulisserna…
* * *
Okej, nu ska jag gå och hämta en kopp till.
Sen åker vi.
Det blir makalöst skoj det här.
Och jag tror Sudden gör mål – i ett powerplay med The Sedins, Öhlund och Edler.
Återkommer i första paus.