Vancouver, del 5

Skit på en sticka, som min mormor skulle ha sagt.
Mats slashar alltså sönder en St. Louis-klubba bakom gästernas kasse när det är två och en halv kvar, åker ut – och får sitta i utvisningsbåset och se St. Louis avgöra tillställningen.
Inte sedan taket blåste av öltältet i Roskilde för tio år sedan har jag sett en tänkt festkväll dö en lika skoningslös död.
* * *
Familjen Adams, I presume?
Nej, det är bara mediauppbådet som försöker leta rätt på Mats Sundin.
Först står alla i en jättering runt hans tomma plats i omklädningsrummet och ser dumma ut.
Sen kommer det nån och säger att svensken tar emot inne i gymet – varpå hela skocken, med kameror och sladdar och skit, rusar dit.
Men då säger Mats, som sitter på en testcykel och verkar så lagom lycklig över att få se tredje statsmaktens representanter,  att han hellre pratar ute i korridoren.
Och så blir det snubbelkaotisk tjurrusning ut genom environgerna igen.
Det är rena parodin.
* * *
Jo, efter kvitteringen i sista stiger temperaturen faktiskt i GM Place.
I hörnen  kör till och med igång några av de där ramsorna jag efterlyste.
Men det blir snabbt tyst igen.
* * *
Jag hade rätt om Lehman och Quinn.
– Den skitgubben, morrar hon när jag tar upp ämnet efteråt.
* * *
En mindre erfaren figur hade ju behövt en karta Sobril efter den starten inför hemmafansen, men Sudden är påfallande lugn när han står i gyttret av kameror och framsträckta bandspelare och förklarar sig.
– Jag har varit med om värre än det här, säger han med en axelryckning.
* * *
Det var ju nån som frågade och jo, Patrik Berglund ser fram emot att få möta Backlund i Calgary om några dagar.
– Det skulle vara kul att få sätta honom på plats, flinar han och öppnar den andra burken energidryck på
* * *
Vi har Blues-GM:n John Davidson bakom oss på pressläktaren och han får ett vansinnesutbrott
 – Fucking domare, fuck you, hojtar han.
Så lät det inte när han kommenterade Rangers-matcher på tv för två säsonger sedan…
* * *
Douglas Murray lyckades alltså få till säsongens första assist mot Edmonton ikväll.
Det är bra för Canucks det.
Jag menar, det lär ju dröja innan det blir några fler…
* * *
Intrycket att Bulan har ett annat självförtroende än svenska 21-åringar brukar ha förstärks när han, invirad i två handdukar och med de där energidrycksburkarna i händerna, står och blir intervjuad av Lehman.
* * *
Lagkamraterna sitter också tysta på träningshojar när löjliga familjen – alltså media – stormar in i det där gymet. 
De verkar inte precis överlyckliga över att se oss de heller.
* * *
Det blev så bråttom här under eftermiddagen att jag aldrig hann sätta på mig ens kavaj , utan fick störta iväg till GM Place i civil klädsel.
Det är klart at Sudden inte gör succé då.
Bättring i morgon, promise.
* * *
Alexander Steen haltar som en Frankenstein i omklädningsrummet en timme efter slutsignalen.
– Zäta sköt mig på foten häromveckan. Och nu var det Edler, suckar han.
– Det kan vara en spricka, men vi har inte upptäckt nåt på röntgen.
Den förre Toronto-krigaren hade för övrigt inga tillfällen att byta några ord med sin gamla lagkamrat på isen.
– Nej, vi var ju inte inne samtidigt särskilt ofta. Men jag hoppas springa på honom nu, säger han och kikar sig hoppfullt omkring i korridoren.
* * *
Ägna Lehman en tanke idag.
Hon har en gastkramande flygning framför sig, först via Montreal och sedan London.
– Och jag hatar långflygningar, muttrar svt-stjärnan.
* * *
Kmannens tips, Gastown, låter som en underbar idé.
Men nä.
Nu ska jetlaggade Biffen sova.
10.00 är det uppställning i GM igen.
Vi hörs därefter.