Omstart på Garden
Jo, Big Pete.
Jag har flera gånger slagit fast att Hurricanes är om inte ligans tråkigaste lag, så i alla fall det lag det känns minst upphetsande att gå och titta på.
Men som jag försökte få fram i slutstycket i första inlägget – och jag ber New Jersey-falangen om ursäkt om jag var otydlig – spelar det ingen roll när det gått tre veckor sedan senaste kvällen på Garden.
Då är leendet ändå stort och lyckligt när det plingar i backstage-hissen och dörrarna öppnas ut mot ingången till det sunkiga pressrummet.
Det känns ju nästan som premiär igen.
Så, trots att vi har kategori 1-orkanen från Raleigh på besök:
Ikväll blir det skoj.
* * *
Det såg säkert ut som att jag försökte pröjsa honom för en bra skandal-story om Quadzilla.
Men det var inte därför jag började den här kvällen med att smyga över 40 dollar till den store Brooks.
Han har, förnämligt nog, erbjudit mig medlemskap i Professional Hockey Writer’s Association och jag betalade helt enkelt min första medlemsavgift.
Det berättar jag givetvis bara för att få skryta lite för er.
Egentligen betyder det nog inte så mycket mer än att sammanslutningen ifråga just blivit 40 dollar rikare.
Men vissa spelare bör ta sig i akt.
Som PHWA-medlem får jag nämligen vara med och rösta om vem som ska få vilken award i slutet av säsongen.
Så, Lidas, nu tar vi och steker de där buffé-skämten…he he.
* * *
Hade hoppats få se Eken ikväll, för det var länge sen det med.
Men när han hörde att Bäckis åkt hem över All Star-brejket störtade även han iväg till den där gläntan i skogen dom kallar Gävle.
Passion är så vackert…
* * *
Fast jag vet inte…Brooks kanske bara klämt mig på 40 bucks.
När jag försöker googla PHWA får jag upp adressen till – Professional Hypnotists of Western Australia.
Hm.
* * *
Snälla, Giancana – så förbannad kan du väl inte bli bara för att jag tycker att All Star-jippot är trist?
Jag har varit på de två senate och åtminstone i Atlanta ifjol kryllade det av svenskar, men det blev inte roligare för det.
Jag förstår att spelarna själva har skoj, men för åskådaren anser jag att meningen går förlorad när tävlingsmomentet plockas ur ekvationen.
Och det gäller praktiskt taget all idrott.
Det är möjligt att det gör mig till lallare, men Giancana, jag är i så fall en väldigt glad lallare.
* * *
Inte för att jag har något emot hypnotisörer från västra Australien, men jag vet inte om jag verkligen vill vara medlem i deras förening.
* * *
Det är Drottningen som står ikväll.
Nej, det beror inte på att Henke var utfestad när han kom hem från Montreal.
Rangers råkar bara en svår match i Pittsburgh redan i morrn och Renney förstår värdet av att inte slita ut sin juvel i onödan.
* * *
Jag var övertygad om att vi fick uppleva det här decenniets största musikaliska skräll när Tomas Ros avslöjade att han gillar Front 242, men Thomas Wassberg är fan uppe på samma nivåer.
Vi tackar webchef Westman för research.
* * *
Lika konstiga som Rangers är de förstås inte, men inte heller Hurricanes går det att bli riktigt klok.
De kan i ena matchen se ut som det tätaste laget i hela ligan, men nästa bara falla ihop i oengagerad skärphockey – och ingenting alls verkar ha förändrats sedan Leafs-bekante Paul Maurice ställde sig i båset.
Så det är ett enda stort mysterium vi har framför oss i den här omstarten.
* * *
Bäckisbloggen ger lugnande besked:
Eken får gratismat hemma i Sverige också….
* * *
Drottningen får frågan om när han fick veta att han skulle stå i den här matchen och svarar:
– När spelprogrammet blev klart. Vi visste alla att Henrik skulle spela All Star-matchen i år.
Bra citat.
* * *
Fast Bäckisbloggen kommer med ett chockbesked också:
Eken har en lillebror!
Det har han aldrig nämnt. Ja, jag skulle rent av vilja påstå att han medvetet undanhållit mig den informationen. Varför?
* * *
Jag trodde inte att Hurricanes var nån större deal hemma i North Carolina heller, och gläds därför åt att kunna konstatera att The News & Observer har en beat reporter på plats på Garden.
Han ser dock oroväckande ensam ut. Kan inte någon av mina fackbröder hälsa honom välkommen?
* * *
Värmningen på Garden börjar numer alltid till The Whos ”Teenage wasteland”.
Jag tycker det är klass.
* * *
Nu kommer Varpu upp på pressläktaren – och yours truly får en puss på kinden.
När fick ni senast en puss av en finsk hockeyjournalist?
* * *
Birger Quadzilla Schlaug har tillbringat ledigheten på Jamaica och visst: Brännan lyser ända upp till oss här i taket.
* * *
Vad jag kan se på värmningen ska Wallin inte vara med ikväll heller.
Det är helt enkelt inte meningen att vi ska ses.
* * *
Aaron Voros verkar ju vara en rolig och trevlig person och så, men…varför får han vara med och spela?
* * *
Canes har inte bara journalister med sig. En sektion nedanför pressläktaren ser jag ett fan också, i matchtröja. That’s a first.
* * *
Varpu är medlem i hypnos-förbundet hon också och säger att jag inte ska förvänta mig något.
– Man ger Larry 40 dollar varje år och sen händer inte så mycket mer, säger hon.
* * *
Ryan Callahan. Han gör mål ikväll. Kom ihåg var ni läste det först.
* * *
4-3.
Det är mitt mycket optimistiska tips för kvällen.
Häng med.
Jag återkommer traditionsenligt i första paus.