A man’s man

Så.
Shanny.
Jag lovade ett litet inlägg om honom innan kvällens heta derby och trots att jag är lite sjuk – inget allvarligt, i princip tycker jag bara lite synd om mig själv – får jag väl hålla det löftet.
Att Brendan Shanahan inte längre spelar i Rangers är i mina ögon den mest oförlåtliga av Glen Sathers alla synder.
Veteranen tappade lite fart under fjolårssäsongen och hans poängproduktion gick ner, men han  fortsatte – såväl på isen som i omklädningsrummet  – att förse laget med den typ av egenskaper det varit alarmerande ont om på Broadway sedan Messier försvann.
Ledarskap.
Karaktär.
Moral.
Eftersom Sather aldrig tycker att han behöver förklara sig för någon, allra minst media,  är det okänt varför han inte var intresserad av behålla en sån ovärderlig komponent. men man kan väl gissa att han hoppades att yngre – ja, allt är ju relativt – förmågor som Drury och Gomez skulle axla ledarrollen istället.
– Det är deras lag nu, löd  något slags maxim som ekade i lokal media i höstas.
Men hur bra det  fungerade såg vi redan efter någon månad. De herrarna var inte säkrare i rollen som ledare än jag skulle vara som dietist. Vid den tiden var Brendan fortfarande tillgänglig . Han åkte skridskor på egen hand ute i Tarrytown, förmodligen rätt hoppfull om att Tomato Face skulle ta sitt förnuft tillfånga och ringa. Men det kom aldrig något samtal.
Nu spelar han istället för lede fi på andra sidan Hudson-floden och ikväll ska han gå upp mot sina lagkamrater.
Det kommer inte vara helt kul att se.
Shanny är en av mina stora hjältar, varken mer eller mindre. Han representerar rent av ett slags mansideal. Han är som jag tycker att man ska vara men själv aldrig kan bli. A man’s man. Rak. Hederlig. Modig. Smart . Tuff men ändå varm. En att ty sig till. Och jag kan aldrig riktigt få in att han är yngre än jag. Så känns det verkligen inte.
Så, well, ikväll…jag vet inte jag. Ni som följer den här bloggen någorlunda frekvent vet att jag har vissa sympatier för Rangers, men i natt är det en del av mig som hoppas att Shanny gör succé.
Sen kan Sather sitta uppe i sin loge, med cigarrstumpen i mungipan,  och skämmas,
* * *
Jag hade ackreditering till The Rock, men ringde under dagen och sa upp den.
Det är ofint att gå och snora bland spelare som gör sig beredd för det stora slutspelsracet.
Och korresoffan duger bra den med.
* * *
De eventuella Rangers-fans som buar åt Shanny ska ha stryk.
Han VILLE ju vara kvar på Manhattan, men fick inte.
Man kan dock bara hoppas att Garden Faithful förstår såna distinktioner.
* * *
Derbyt är det hittills hetaste den här säsongen och jag kan inte se något annat än att Devils vinner.
Rangers vill revanschera sig för den dubbelsidiga rotfyllningen i Texas, men Devils har en egen förlust att hämta inspiration ur och är i grund och botten ett mycket bättre lag just nu.
Jag säger 4-1.
* * *
Jag kommer att hålla en låg profil i bloggen under natten, men kommentatorsspåret är öppet. Det är bara att köra.