Mike Green, Kapten Haddock, Shoey och Hedbäs fortbildning, del 5 – The End

Hemma igen.
Här ser det ut som att någon kastat sig ur sängen, dragit på sig paltorna i panik och sen bara stuckit.
Just så gick det till också.
Och för vad?
Ett magplask monumentale.
Det finns å andra sidan en viss skamnjutning att vara med när de riktigt starka känslostormarna går över läktarna, så jag får väl ändå vara nöjd över att jag lyckades släpa mig ur de här ihopvirade lakanen…
* * *
Med hjälp av ett Philly som växlar ner räddar Rangers ansiktet med en hygglig tredjeperiod
Och man blir inte klok på de här spelarna.
För att vända på den gamla Ark-teorin Jersey-Per hade hittat:
Hur kan man vara så dålig utan att vara dålig?
Blåskjortorna är ju egentligen inte så kassa som i den katastrofala andraperioden, men envisas med att slå på arslet så grovt i var tredje-fjärde match.
Hur är det möjligt?
* * *
När Redden fumlar bort ännu en puck i anfallszonen reser sig Gris-Olle upp och håller ett helt föredrag:
– Hur kan du få sju miljoner? Vem känner du? Vem har du bilder av, vrålar han med ännu mer sprucken röst.
För att travestera ytterligare en legendar:
Bara på Garden, barn, bara på Garden…
* * *
I Flyers omklädningsrum dånar rap-metal efteråt.
Men de verkar glada ändå…
* * *
Själv tycker Henke inte att det var så farligt med lingonplockandet.
– Jag borde tagit fjärde målet. Annars var det inte så förfärligt, säger han till ett pressupbåd som håller på att kvävas i den tunga gravkammarluften i hemma-kabyssen.
* * *
Har på grund av min ofrivilliga sovmorgon inte sett det förrän nu, men Brooks kölhalar trion Sather, Renney och Redden i en svavelosande krönika idag.
Läs och begrunda.
* * *
Lysande idé om stim-pengar, Sam.
Och jag hjälper så gärna till. Kolla här:
Sam, Sam, Sam, Sam, Sam, Sam, Sam.
Det är ju DIG jag vill bli polare med egentligen…
* * *
Man förstår att Foppa blev polare med en sån som Simon Gagne.
Han tar sig tid med alla efteråt, är extremt vänlig och svarar inte bara på alla frågor han får utan gör det utförligt och genomtänkt.
* * *
Birger Shoestring hinner jag aldrig få tag i, men kollegor rapporterar att till och med han är fåordig – och därtill sur på publiken.
– Ska de bua ska de bua åt hela laget. Inte bara åt Redden, ska han ha muttrat.
Det kan man ju hålla med om, på ett rent mänskligt plan, men träffade han Gris-Olle skulle han förstå att det inte riktigt finns förutsättningar att nå fram med ett sånt argument.
Å andra sidan skulle han samtidigt inse att det inte finns några skäl att ta åt sig.
Det är, om vi ska uttrycka oss vänligt, inte Harvard-studenter som står för buandet…
* * *
Scott Hartnell påminner ännu mer om en rödhårig Heavy i Hjalle & Heavy när han promenerar förbi i civila kläder i omklädningsrumsstöket.
* * *
Hur säkert Renney sitter vet jag inte, men ni som hoppas att Sather ska sparkas kan glömma det direkt.
Ägaren James Dolan tycker inte om att sparka ens de han ogillar  – det krävdes en regelrätt folkresning för att Knicks-katastrofen Isiah Thomas skulle få gå – och Sather älskar han.
– Glen får vara kvar så länge han själv vill, hette det i en sällsynt intervju för två år sedan.
Så, det är bara att gilla läget.
* * *
Just nu sitter Rangers-spelarna på ett plan, på väg mot St. Louis där det är ny match redan i morrn.
Stämningen lär inte vara som på en direktkärra från JFK till Vegas en fredagskväll, om man säger så.
Men de kan åtminstone glädja sig åt att det är hyggligt flygväder….
* * *
Nu ska jag parkera i korresoffan och avnjuta en riktigt maffig hockeyeftermiddag.
Först har vi slutperioden i vad som verkar vara rena kalasmatchen ute i Jersey.
Sen börjar två kanonmatcher, redan vid fem (DET är en bra hockeytid, det): Detroit mot ärkerivalen Colorado och Washington mot Florida.
Ojvoj.
* * *
Till sist:
I morgon föreslår jag att FivePoints, Per, Big Pete och andra djävulsdyrkare köper tidningen.
Då kommer ni att bli glada.
Over and out.