Bloggen i Big Smoke, del 2

Sudden har redan blivit bejublad i sin hemstad, kan bloggen härmed avslöja.
Det är nämligen öppen morgonvärmning och därmed fullt med folk på läktarna  i mäktiga Air Canada Center redan under förmiddagen.
Och när stadens store son trampar ut genom skogen av kameror vid gästernas entré utbryter verkligen en spontan standing ovation.
Vackert.
Hoppas verkligen vi får se något liknande om några timmar.
* * *
Mediahysterin…ja, satan.
Jag har inte sett något liknande sedan Inter kom till Domnarvsvallen och Brages tränare, brukssonen Janne Lindstedt, för några ögonblick blev Signore Lindstedt med några hundra influgna fotbollsjournalister från Milano.
Vi håller verkligen på att trampa ner varann när Big Mats kliver ut i korridoren utanför gästernas omklädningsrum efter det rätt avslappnade morgonpasset.
Tur man är liten och smidig…
* * *
Det blev inte så mycket bloggat som jag hade hoppats igår – och det är Ekens fel.
Han skulle prompt ha med sig pappa Biffen ut på runda i vimlet på King street och…ja, då blev det ju så.
Lite onödigt, känns det som idag.
Men Biffen fick i alla fall en fin biff på Jakob’s Steakhouse.
* * *
Att Torontos är ligans rikaste lag framgår, om man säger så.
Lövens omklädningsrum  är lätt det lyxigaste jag sett.
Det känns som att kliva in i styrelserummet på en fancy reklambyrå snarare än i en lokal där råbarkade idrottsmän låter pungsvetten torka.
* * *
Det stående skämtet i mediarummet – rätt fint det med –  lyder:
– Jaså, ni är för Kyle Wellwoods återkomst.
Inte så jättekul kanske. Men lite…
* * *
I Toronto Sun kör nyhetskrönikören Joe Warmington en sågning av Sudden redan på sidan 2.
”Mats not welcome”, lyder rubriken över en rätt surmagad text om det skandalösa i att svensken underlät att träffa lokal media igår kväll.
– Hans kurragömmalek satt inte bra hos redaktörer som hade folk ute på stan, muttrar Joe på ett sätt som bara vi i gammelmedia kan muttra.
Konkurrenten Toronto Star såg dock till att träffa legendaren utanför hans hus i Forest Hill och fick en egen intervju.  Förmodligen är det i första hand där Warmington-skon klämmer…
* * *
Var i det där sordinerade styrelserummet Frögren sitter behöver man inte fundera över särskilt länge.
Det ligger två välfyllda dosor Ettan och skräpar på hans plats.
Gonäs forever.
* * *
Själv ringde jag Mats under fredagskvällen – och fick min intervju. Det går det också, Warmington...
* * *
När jag står och pratar med Gonäs-Jonas går en materialare förbi och säger:
– Korvbröd.
Han kan, visar det sig, ytterligare några ord på ärans och hjältarnas språk, men de är så fula att inte ens jag kan återge dem.
Vi enas dock om att det bara är Alexander Steen som kan ha lärt ut dem.
* * *
Sudden hävdar att han varit i gästernas omklädningsrum i Air Canada tidigare.
Det hindrar inte att han går åt fel håll när han kommer ut i korridoren för den hysteriska presskonferensen.
* * *
Bloggen blir själv en del av storyn under förmiddagen.
Jovisst, lokal media tycker – som vanligt – att det är alldeles fantastiskt att svenska tidningar skickat hit folk och plötsligt sitter jag och blir intervjuad av City TV på läktaren.
Riktigt vad jag hasplar ur mig är oklart, man jag säger i alla nåt om den standing ovation Börje Salming förärades 1976 och att hela Sverige förväntar sig något liknande i natt.
Överdrifter ska man inte vara rädd för…
* * *
Vancouver-spelarna inte bara hoppas att lagkamrat Mats möts av jubel av sina gamla fans – de utgår från det.
– Jamen, det måste ju bli så. Annars är det väl praktskandal, säger Daniel Sedin
* * *
Jo, vi går förstås till Hockey Hall of Fame.
Det är ju fint och så, men jag åker på ett nesligt nederlag bland de välfyllda montrarna.
Där finns en Brynäs-tröja – Börjes gamla – men inte en fiber från den svenska hockeykulturens blåvita mekka.
Eken, det gamla Gävle-eländet, hjular ut genom dörrarna i triumf.
* * *
Senast jag såg honom smashade han en klubba mot en målstolpe hemma i GM.
Men det vill Alexander Edler inte riktigt kännas vid.
– Jag? Ha ha ha, nä…gjorde jag?
Jodå, men det var då det, under nattsvarta januari. Sedan dess har Canucks skärpt sig och skälen att vandalisera saker reducerats till ett minimum.
– Vi har fått några segrar, då kommer självförtroendet, förklarar klubbmarodören från Östersund.
* * *
Den förste Sudden träffade när han återvände till Air Canada?
– Det var Joey, en av killarna som hjälper till i Leafs omklädningsrum.
Nu vet ni det.
* * *
Den heligaste graalen i Hall Of Fame är vad mig anbelangar pucken med vilken Lidas avgjorde OS-finalen för tre år sedan.
* * *
När svenskarna i Vancouver vill ha kul pratar dom om trav och Elitserien, berättar Daniel Sedin.
Det torde för närvarande vara betydligt roligare för djurgårdare än modoiter.
* * *
Nä, Sudden säger ingenting under den där presskonferensen som ni inte hört förut.
Toronto ligger honom varmt om hjärtat, det känns som att komma hem, det ska bli kul, när pucken släpps är det samma match som alltid och så vidare och så vidare och så vidare.
* * *
Tänk att jag fick in Janne Lindstedt i ett blogginlägg om Suddens återkomst till Toronto.
Det hade man inte riktigt räknat med.
* * *
Vad sägs om litet bildspel från dagen? Såna brukar ni gilla.

Eken på snedden.

Morgonvärmning i Air Canada.

Gonäs-Jonas snus. Notera också kaffemuggen i papperskorgen nedanför.

Big Mats-hysteri.

Mer Big Mats-hysteri.

SVT:s Per Anders Engler intervjuar D. Sedin.

Målpuckarna från OS-finalen 2006. Jävligt tungt.

Eken konferera med redaktörer hemma på Lilla Essinge – och bloggen spionerar. I bakgrunden en replica av Habs omlädningsrum.

Snart kommer filmen. Dubbelhakan, Boxarnäsan och TV-tornet i Toronto.
* * *
Nu väntar en timmes vila – och Sens mot Habs på TV
Sen bär det av till Air Canada Center igen.
Vi hörs därifrån, strax innan nedsläpp.