Bloggen i Big Smoke, del 3

Jag tror tammefan jag är lite nervös.
Annars skulle jag knappast begå ett så amatörmässigt misstag som att glömma elsladden på hotellrummet.
Det gör man när man är sexton och ska recensera sin första Eldkvarn-konsert.
Inte när man är 41 och skickas på uppdrag för sjuhundrafemtio tusende gången.
Men det verkar alltså inte bättre än att den här haussen kring vad Big Mats ska få för mottagande i sin gamla hemstad får det att fladdra lite i mitt
Märkligt.
Dessbättre finns det gott om kollegor som har likadana sladdar och inte tvekar att dela med sig av el – ett slags hederssak i den här branschen –  så jag ska förhoppningsvis klara mig helskinnad igenom den här aftonen ändå.
* * *
Gissa vad de kvällen till ära serverar i pressloungen?
Svenska köttbullar.
Så hedrar man i sanning en hemvändande viking.
* * *
Det har börjat snöa i Big Smoke under eftermiddagen, men det är inget som verkar bekymra de Leafs-fans som samlas runt Air Canada redan tre timmar innan första nedsläpp.
De står där i sina matchtröjor – många med namnet Sundin på ryggen– och är lika sorglösa som såna där engelsmän som går på fotboll i bara nylonskjorta i mellandagarna.
* * *
Goda är de också.
Köttbullarna alltså.
Men det tål att påpekas att vi, till skillnad från de snikna fotbollskollegorna i Sverige, betalar för vårt krubb.
Inga allmosor här!
* * *
Man skulle bra gärna ha velat höra gliringarna Daniel Alfredsson garanterat fick i Senators omklädningsrum när han tvingades dra på sig det där juniorvisiret…
* * *
Finns det inte en risk att man som Canucks-spelare dras med i den  galna Sudden-hysterin som råder här, undrade jag när jag sprang på Daniel Sedin i eftermiddag.
Men det finns det inte.
– Nej, för oss andra är det ingen fara. Vi kan lugnt stå och titta på, skrockade han.
* * *
Minuterna innan uppvärmningen ska börja visar de korridorintervjun från i förmiddags på jumbotronen och Eken hugger direkt.
– Där är min hand, säger han upphetsat och pekar mot den bleka bandspelartass som sträcks fram mot Big Mats haka.
* * *
Snett till höger om den pressläktarplats yours truly fått sig tilldelad – högst upp bland takåsarna – hänger den.
Börjes 21:a
Kolla bara, vad coolt:

Såvitt jag förstått är numret inte pensionerat, det handlar mer om ett hedersomnämnande, men det är något jag utgår från att hugade kommentatorer kan reda ut åt mig.
* * *
Kmannen, Eken har sensationellt nog inte ätit några köttbullar.
Han tryckte i sig en maffig hamburgertallrik på hotellet precis innan han skulle hit och nu är han inte hungrig.
Man kan se att det smärtar honom.
* * *
Canucks-spelarna får köra sin fotbollsvärmning i ett påfallande trångt utrymme precis bortanför omklädningsrummet, men det verkar inte göra så mycket. Sedinarna är ju bra på små ytor.
* * *
Det hänger en discokula precis framför mig också.
Vad händer med den, vet ni?
* * *
Eken tycker för övrigt att hon som gör intervjuer åt Maple Leafs bekräftar hans teori att världens vackraste kvinnor kommer från Kanada.
Där tar han fel.
Dom kommer från Dalarna dom.
* * *
Nu kliver Sudden ut på isen för värmning, utan hjälm – och jo, några burop hörs på de ännu sparsamt  belagda läktarna. Men de flesta applåderar och jublar. Det kan nog bli en rolig kväll för stockholmaren det här.
* * *
Volymen i Air Canada-P:at är sådant att jag skulle behöva låna öronpropparna av er som ska gå och se AC/DC på Globen i morgon.
Jisses.
* * *
Lite kaxigt är det ju att han värmer utan hjälm.
* * *
Det hade varit lättare att stå ut med volymen om de spelat bra musik, men det är mest nåt slags tam mexitegel-metal.
* * *
Mats lämnar värmningen först av alla – utan att ha ägnat sina gamla lagkamrater så mycket som en blick.
Tänk om han är skadad och inte kan spela.
Det vore väl ett härligt antiklimax.
* * *
Här är liten bild från värmningen.

* * *
Okej, jag tror som de flesta av er.
Canucks vinner det här.
4-2.
Och Sudden gör ett mål.
Jag har en del att stå i under första halvan av matchen som ni säkert förstår, men någon form av rapport kommer i första paus.