Trading Deadline, del 45 – The End

Nu kan vi nog slå fast årets trade-race är över.
Det blev ju inte riktigt lika roligt som ifjol. Tvärtom, det var ett antiklimax och vore det inte för att jag här så förträffliga läsare och kommentatorer hade jag ångrat morgonrushen från New Orleans bittert…
Detroit, Vancouver, Montreal, Washington, New Jersey och Minnesota lyckades – eller ville – inte iscensätta en endaste deal.
Och om man nu inte ska räkna Olli Jokinens flytt från Arizona-öknen till Albertas prärie arrangerade inte heller övriga inblandade mycket till fyrverkeri.
Kort sammanfattning.
Vinnare 1: Calgary. Med Leopold och, framförallt, Jokinen i truppen, har Flames plötsligt stärkt sina aktier avsevärt. Ja, Jokinen har varit ett fiasko var han än kommit, men som experterna i Nordamerika påpekat under dagen slipper han ta på sig ledarrollen i Calgary. Det kan tala till hans fördel. Likaså att han för första gången under sin långa karriär får spela slutspel…
Vinnare 2: Ottawa. Borta från slutspelet i år, men efter LeClaire-affären har Senators äntligen, äntligen knutit till sig en målvakt av klass.
Vinnare 3: Boston. Recchi och Montador ser i alla fall på papperet ut som pjäser som kan ge östra konferensens kungar ännu mer stabilitet.
Vinnare 4: Chicago. Samuel Påhlsson är en av världens bästa defensiva forwards.
Förlorare 1: Detroit, San Jose, Vancouver och övriga contenders i väst som gjorde lite eller inget. De står plötsligt inför en livsfarlig motståndare i Calgary – utan att ha sett om de egna husen ordentligt.
Förlorare 2: Washington och Montreal. Visst behövdes det väl förstärkningar på vissa punkter i de trupperna? Man får intrycket att de försökte men inte lyckades.
Förlorare 3: Toronto. Gav bort mycket, men fick näppeligen tillräckligt i utbyte (Gerber OCH Kolzig!?!).
Frågetecken: New York Rangers. Derek Morris kan nog bli en hygglig förstärkning, men var inte priset – Dawes, Pruuuuuucha och Kalinin – väl högt? Och Antropov…kan han verkligen tillföra något. Å andra sidan hade ju Sather redan ett hånflinande ess i rockärmen: Avery. Ska bli väldigt spännande att se vad det kan bli av den nya Rangers-given.
* * *
Den här trejdens verkliga Big Kahuna-burger, Bouwmeester, blev det snopet nog aldrig någon handel med.
Det är ett högt spel av Florida. Ja, chanserna till ett lyckat slutspel i vår består nu, men risken är att  stjärnan försvinner i sommar istället – utan att laget får nåt alls för honom.
Jag antar dock att Panthers-ledningen ansåg att man fick på tok för lite – och då kunde det liksom kvitta,
Förmodligen erbjöd Sather trion Prucha, Dawes och Kalinin – och när Floridas svarade med ett ”talk to the hand” slängde han iväg samma bud till kompisen Maloney i Phoenix istället. 
* * *
Två svenskar får alltså lämna solen för vintrigare adresser.
Tellan från från Phoenix till Buffalo och Samuel Påhlsson från Anaheim till Chicago.
Rent geografisk har de mitt medlidande, och särskilt då Tellan. Buffalo är inget tivoli precis. Å andra sidan kan han få spela mer i Sabres än han fått göra i Coyotes.
Och Påhlsson vänjer sig nog snabbt. Chicago är en förträfflig stad (i alla fall nu framåt våren…) och Blackhawks ett kittlande lag.
* * *
Nu ska jag skriva lite till papperstidningen – och sen krascha på korresoffan.
Yours truly är synnerligen mör.
Tack till alla som var med i dag.
Vi hörs inom kort.