Årets match – igen

Slips på.
Jovisst,  ikväll är det ju VERKLIGEN årets match (…).
Har en splittans ny, lätt silrvig kavaj också, inköpt på en härligt gubbig butik i hörnet Lexington och 42:a så sent som i eftermiddags.
Det är mitt bidrag till försöken att säkra slutspelsmatcher på Manhattan.
* * *
Fick igår  äntligen tag i Alfie för att ställa frågan om han tänker spela VM och över en halvdan mobil-lina tyckte jag det lät som att han svarade att han ska åka.
Sedan utspelades följande, förvirrade samtal.
Dum-Biffen (glatt):
– Jaha, men vad roligt.
Alfie:
– Förlåt?
Dum-Biffen:
– Ja, det tycker man ju är roligt.
Alfie:
– Ööhh…hörde du vad jag sa?
Dum-Biffen:
– Ja, du ska åk…
Alfie:
– Jag sa att jag INTE ska åka.
Dum-Biffen:
– Jaha. Ja, det var ju inte lika roligt…
Alfie:
– Men du kanske håller på Finland?
Hm.
* * *
Förutsättningarna är alltså glasklara:
Vinner Rangers den här matchen mot Flyers är de klara för playoff nästa vecka.
Jag vill gärna tro att det ska gå. Ett Philadelphia som vill hålla Carolina och Pittsburgh bakom sig är visserligen en svårare utmaning än ett Montreal utan Markov och Schneider, men ändå…det står en förtroendeingivande air av beslutsamhet kring Rangers
* * *
Sanslöst trafikkaos på Manhattan så här timmarna innan storhelgen.
Total standstill på alla gator och avenyer, ursinniga förare hängande på tutorna överallt  och inte en taxi i sikte – vad det nu skulle vara för poäng med att sitta i en sån och se dum ut.
Ibland är staden som aldrig sover bara staden som suger jättelik hästballe.
* * *
Någon försökt prata playoff med Tårtan på en presskonferens efter träningen igår, men han avbröt innan frågan var färdigställd.
– Fråga mig inte om det. Vi är inte där, jag är fel kille att svara på sånt, fräste han.
Det är en del av beslutsamheten jag yrar om.
* * *
Brolla, angående snuset till Birger.
Jo, jag anser också att man får hålla kolla på prillsnyltare.
Men nu är det ju jag som initierat den här traditionen och so far har den fungerat rätt bra.
Då får jag stå mitt kast, tycker jag.
* * *
Paul Mara ser redan  ut som en ZZ Top-gitarrist.
Vad händer när han börjar spara slutspelsskägg.
* * *
Mängden svartabörshajar, som går utanför Garden och väser sitt ”tickets, tickets”, var ovanligt stor i dag.
Ytterligare ett tecken på att det här verkligen är en stor kväll.
* * *
Oak Man blir glad när han ser slipsen.
– Den här känner jag igen, utbrister han upphetsat, den köpte du i Novi när vi var där under finalerna förra året.
Det hade jag ingen aning om, men nu vet ni.
* * *
Den stora stjärnan på uppvärmningen är utan tvekan Scott Hartnell.
Han har sparat håret långt och ser inte längre ut som Mick Hucknall i Simply Red. Han ser ut som Carrot Top. Och – han värmer utan hjälm!
Ha ha, briljant.
* * *
Talade med Fredrik Modin igår också, efter det blev klart att Blue Jackets ska vara med i sitt första playoff.  Det gör man alldeles för sällan. Han är en osedvanligt trevlig, och dessutom talför, karl.
* * *
Man kan redan se att Carrot Top lyckats reta upp valda Rangers-spelare.
Ni vet var jag har mina sympatier, men sånt kan jag inte låta bli att gilla.
* * *
Just ja, nu finns det ny – helt blågul – Spotify-lista a la Biffen hos Halvar.
* * *
Apropå musik:
Nu spelar de fanimig Morrissey på uppvärmningen.
Vem är det som ligger bakom det?
Avery?
Kan bara vara så, eller hur?
* * *
Övrigt ikväll? Panthers slår förstås ett omotiverat Atlanta, medan det alltjämt skadadedrabbade Montreal får svårt mot Boston. Och jo, då blir det just sånt drama i sista omgången som Birger förutspått.
* * *
Garden kör ”Let’s go, Rangers” redan under värmningen.
Det hör man aldrig.
Stor kväll, sa jag det?
* * *
Ska bli sköj att se hur ni, mina kommentatorbästisar, reagerar en skärtorsdag.
Är ni ute och vimlar (ja, Julia, dig behöver jag förstås inte fråga…) eller passar ni på att njuta riktigt ordentlig av hockeydrama när ni är lediga i morrn?
* * *
Okej, dags att rätta till slipsnuten en sista gång.
Dags för sista matchen på Garden i år.
I grundserien alltså…
Vi hörs i första paus.Årets