Blitzen i DC, del 4 – The End

Transportsträcka var ordet indeed.
Det hände ingenting i tredje perioden som det finns anledning att skriva hem om.
På isen alltså.
I Rangers bås var det desto mer livat.
Någon på läktarsektionen bakom slängde en ölmugg på Tårtan.
Han tog slatten som blev kvar och stänkte ner hela sektionen – sedan blev det allmänt ramalama och till sist skulle Tårtan upp på läktaren med en klubba i handen.
Slutspel kan vara underhållande på så många sätt…
* * *
Ojdå, så flisig en konsertpianist kan vara när andan faller på…
Men du har rätt:
En inte helt lycklig fotograf kom åt play-knappen på lagbandaren och plötsligt började ”I feel good” dåna i det deprimerade rummet…
* * *
Det är först nu jag ser Pretty Face ackreditering.
På den står att han jobbar på – Espresso!
Väldigt, väldigt roligt.
* * *
Risken är uppenbar att Colton blir avstängd för sin dumma skitgrej i slutet av tredje.
Dumt det, han hade nog kunnat behövas på söndag.
* * *
Bäckis kan inte riktigt hålla sig.
När någon säger att han inte kan förstå att Capitals förlorat tre matcher mot det här motståndet  ler han lurigt och säger:
– Inte jag heller…
* * *
Förväntningarna på Tårtans presskonferens är skyhöga efter tumultet i båset.
Men det blir inte tillnärmelsevis lika dramatiskt som i den den där Youtube-klassikern.
Jag frågar Brooksie, som i högsta grad var inblandad den gången, hur det det kan vara möjligt.
Han flinar stort.
– Ha he, nej, så roligt får inte ha det igen, säger han.
* * *
From Russia with Glove har alltså hållit nollan två gånger – och sammanlagt släppt in färre än ett mål per match.
Det innebär att han nu stoltserar md bäst statistik av alla Stanley Cup-målisar.
* * *
Det är ingen som är särskilt talför i Rangers-kabyssen – inte ens när James Browns livshyllning slås av… – men Henke konstaterar att Caps fick för lätta mål.
– Jag tog ett dåligt beslut på andra målet . Jag försökte stå upp och täcka hålet mellan benen, men mina skydd är inte gjorda på det sättet, så jag ska egentligen gå ner på ett knä. Men det gjorde jag inte och det målet får jag helt enkelt ta på mig, säger han med tom blick.
* * *
Bäckis ser klentrogen ut när han hör att Bäckisbloggen gått på middag på kändiskrog istället för att se matchen.
– Jag måste nog ringa chefen och fråga vad fan håller på med, säger han bestört.
* * *
Du, jag tar en Espresso då…med lite skummad GT och sockrad Kvp.
* * *
Birger kommer inte med några ursäkter han heller.
– En skitmatch. Vi var inte ens här idag och hade aldrig någon chans. Jag vet inte varför, men så var det.
* * *
Det är förstås den osannolike   tvåmålsskytten Bradley som står med byggarbetarhjälmen i Caps-rummet, den som man tvingas bära om man gjort nåt extra bra i huvudstadslaget.
* * *
Ryktet säger redan att Revyskådisen ska få samma slags behandling som Tårtan på söndag.
Räkna kallt med en ring av vakter runt Caps-båset…
* * *
Jag lovar att ta mig igenom den kommande veckan utan värktabletter om inte Page Six Sean är tillbaka i laguppställningen på söndag.
* * *
Nu:
Mot Old Ebbitt Grill.
Vi hörs nog redan i morrn, har jag en känsla av.
Tack för idag.