Arkiv för May 2009 - Sida 1 av 11

Stanley Cup, del 5

3-1, blir det alltså.
Och med facit i hand skulle jag vilja påstå att den här matchen vände, och avgjordes, när Detroit dödade de där två utvisningarna i andra.
The Oak Man och Pretty Face – också kända som Leif Boork och Tommy Sandlin – hånar mig för den teorin, men jag menar ju att Pittsburgh var på väg att ta över tillställningen under inledningen av andra.
Men efter de lyckade numerära underlägena tog  Detroit tillbaka initiativet och i tredje stängde de
Hur är det dom säger här…Detroit hittade ett sätt att vinna, kort sagt.
Korrekt? Eller håller ni med expertisen på bänkraden nedanför?
* * *
Maltby gafflade för mycket.
Det var därför Crosby gav honom en hurring efteråt.
– Som alltid ska han fortsätta snacka i all evighet. Så jag kände att jag behövde dra till honom. Det var det hela, säger den samlade superstjärnan efteråt.
Sen ler han lite lätt…
* * *
Det bästa med att Detroit vinner är att man får höra allsången till Journey-dängan igen.
När de kommer till den där raden om ”born and raised in South Detroit”, då jävlar exploderar The Joe.
* * *
Det är mer media än nånsin på den här finalen och kalabaliken inne i Wings omklädningsrum efteråt är helt bisarr.
Vi får klättra på varandra för att hör avd notoriska low-talkers som The Mule och Zäta har att säga världen.
Fast jag säger som spelarna när de får frågor om det inte är väldigt grinigt på isen:
Det är final, det ska vara så, jag gillar det…
* * *
Blir aldrig stungen, men får se en uppenbart getingrädd slovak vifta som en seriefigur när flygfäet surrar runt hans flint.
Det är mycket underhållande.
* * *
Vill ni veta varför lagen försöker hålla skador hemliga under slutspelet?
Fråga nyopererade Big E.
Under första bytet ikväll blev han spearad i blindtarmstrakten flera gånger…
– Alla lag har såna grisspelare, så det får man räkna med, säger han och visar sen lilla maggen.
Han har ett stort ärr på högersidan, sedan ett mindre strax intill och ytterligare ett vid naveln.
Jag skulle ligga hemma och kvida av självömkan…
* * *
Det är rätt mycket tjafs om sargerna i The Joe efteråt.
Men Sid The Kid säger det bäst:
– De fick några turstudsar. Men det kommer vi också att få under den här serien.
Han har blivit mycket vuxnare och mer stabil på bara ett år.
* * *
Det där med djupet i Detroit börjar ju bli tjatigt, men det var för satan fjärdekedjan, med Leino och Maltby och Abdelkader, som stod för de största insatserna under sista perioden – och belönades för det med väldigt mycket istid.
Och så gjorde just Abby, som de kallar Abdelkader, alltså NHL-karriärens första mål.
Imponerande.
* * *
Osgood känner sympati för Fleury.
– Ja, de här sargerna, de är livfulla…jag, om någon, vet hur det känns när puckarna studsar i dem på det där sättet och sen går in. Det är inte roligt, säger han med en empatisk huvudskakning.
* * *
Bäckisbloggen, tyckte du det såg mätt ut?
* * *
Abdelkader låter inte som namnet på en hockeyspelare.
Det är snarare tyska mittbackar i fotboll som heter så.
Så jag är tacksam för smeknamnet Abby.
* * *
Zäta säger ”förschöker” ikväll också.
Jag tycker det är underbart.
* * *
Eventuella Pens-fans som sitter och deppar i vårnatten kan ju trösta sig med att Crosby säger att allting känns mycket bättre än ifjol och att han är övertygad om att laget kan stjäla den andra matchen i natt.
– Vi tror på det här, förklarar han och låter helt övertygande.
* * *
Nu är det,  för en gångs skull,  en rätt bra kväll i Motown, så jag ska nog ta och steppa ut en stund.
Tack för ikväll.
Vi hörs alldeles, alldeles snart.

Stanley Cup, del 4

2-1 nu.
Det hade man inte trott efter tio första, då Penguins  var på väg att ta över och lät Wings smaka egen medicin.
Jag tror aldrig sett Detroit ha så lite puck.
Men sen dödade de två täta – och onödiga, ingen kan gnälla på sur-Devorski, inte ens jag – utvisningar och sen vände det.
Och bara 58 sekunder före pausen kunde The Mule böka in 2-1.
Så kan det gå.
* * *
Namnet Kron Wall of Pain höll på att få en helt ny innerbörd ögonblicket innan Malkins friläge.
Ousch…
* * *
Precis innan The Mules mål var det sånt tryck där nere hos Fleury att Bylsma fick ta en timeout.
Det var väl tidigt – och det hjälpte ju så lagom…
* * *
Men visst är det så att även The Mule-baljan går via sarg och Fleurys olyckliga  ben?
Sa ju det:
Det har alltid studsat bra i The Joe-sargerna…
* * *
Åh, Canal Plus-Jocke!
Det finns inget kaffe tillgängligt på den här extra-pressläktaren och jag bestämmer mig för att jag får leva med det.
Men utan att ha blivit ombedd kommer just Canal Plus-Jocke med en mugg.
Fortsätter han så ska jag ge ut en diktsamling som heter ”Världens bäste man!”
* * *
Nu börjar nog kondensen snart droppa från det mögliga gamla taket igen.
Det är sjukt varmt här inne – Pretty  Face ser ut som att han tror att han är tillbaka på  nån av sina lyx-resorter i Karibien.
* * *
Få hör nu då, hur funkar det när Calle och Holmgren inte kan förmedla närvarokänsla.
* * *
Värmen kan nog förklara en och en  annan förödande studs på blålinjen.
* * *
Det är en härlig tvekamp mellan Zäta och Crosby, igen – och de gillar varandra ännu mindre än ifjol.
* * *
Ur vissa vinklar är Bylsma rätt lik Färjestad-ikonen Tommy Samuelsson.
Jag lägger ingen värdering i det, jag bara konstaterar…
* * *
Personligen tycker jag att sur-Devorski varit väldigt bra.
Man ska låta spelarna avgöra.
* * *
Nu ska jag lätta lite på Calle Johansson-slipsen, lägga in en snus och förbereda mig för en slutperiod som bör kunna bli riktigt intressant.
Kan Penguins spela likadant som i början av andra, och måhända skapa lite mer chanser än de gjorde då, står tipset om övertid kvar.
Ser det istället ut som på slutet, då vinner Wings.
Slutrapport kommer framåt morgontimmarna, efter intervjuer och referat-skrivande.

Stanley Cup, del 3

1-1 i första paus.
Efter en snabb, frustande, bra period – och två brutala skitmål.
Först skjuter Stuart en puck som studsar i sargen bakom målet, tar på baksidan av Fleurys ben och går in.
Sen petar Fedotenko in en puck som Osgood på något vis fumlar ur plockhandske.
Inte så talande för matchen, men det känns rättvist.
Lagen har
* * *
Saftig tack-för-senast-propp Orpik sätter in på gamle lagkamraten Hossa.
Men det var inget fel på den, snarare tvärtom.
Och Hossa lär få vänja sig…
* * *
Det har alltid varit bra studs i sargerna i The Joe…
* * *
Deja vu-känslorna är monumentala uppe på det som kallas ”The Auxiliary Press Box”.
Jag sitter på exakt samma plats som under den evighetslånga femte matchen för ett år sedan.
Det var här ST-Maria tog sina power naps, det var här kondensen började droppa från taket framåt andra övertidsperioden, det var här jag var tvungen att gå och gömma mig bakom en vägg för att jag till slut fick tuppjuck av spänningen.
Kanske har jag fastnat i Bill Murrays ”Groundhog day”.
I så fall är det en väldigt bra dag gudarna valt åt mig…
* * *
Stuarts fummel med att få ur pucken ur zon innan Penguins kvittering är ett symptom på en irriterande egenhet hos Wings.
Det är vackert att de vill spela sig ur zonen, men måste inte göra det VARJE gång – ibland kan det vara smart att bara smacka iväg den.
Tycker jag.
* * *
Zäta får en rätt bra åktur av nemesis Crosby också…
* * *
Klart det är slips på ikväll.
Första Stanley Cup-finalen, ju, då kan det inte vara på nåt annat sätt.
Och som hyllningen till de frånvarande Canal Plus-kommentatorerna har jag förstås tagit den randiga med hund på, den som Calle J delade ut i just den här hallen förra året.
* * *
Vetlanda-Posten saknas också.
Han har inte råd att komma i år, har det meddelats oss.
Vi sörjer, Thomas.
* * *
En glatt leende NHL-anställd kommmer fram och berättar att min vän Mark varit i kontakt.
– Han sa att vi skulle ge dig en bra plats så vi slipper allt svenskt bitchande…
Kapten Haddock är känd överallt…
* * *
Zäta har en fin en i stolpen också.
* * *
Inte för att han gjort några misstag ännu (tvärtom är det bra att , men hur – HUR! – kan sur-Devorski belönas med ett sånt här uppdrag?
Han har nåt slags hållhake på sin den som fördelar zebrornas matcher, så måste det vara.
* * *
Det är väldigt mycket Pittsburgh-fans inne i hallen också.
”Let’s go Pens”-ramsan rullar emellanåt ganska hårt, faktiskt.
* * *
Letang och just Orpik.
Det är två Pittsburgh-backar jag fick stor respekt för redan ifjol och den respekten sitter i.
*  *
Endast två bläckfiskar singlar in på isen precis i slutet av Karen Newmans nationalsång – och då är en av dem inte mycket större än en mört.
Det är väl lite dåligt…
* * *
Jag tycker det känns tydligt att Penguins är bättre i år, har mer självförtroende och mindre respekt.
I några sekvenser när de etablerat tryck i anfallszonen har det funnits riktigt briljanta tendenser.
* * *
Tappar inte Big E hjälmen väldigt lätt?
Jag bara undrar.
* * *
Helvete, det är en geting på pressläktaren!
Och då menar jag inte Pretty Face från Expressen – det är ett riktigt flygfä som irrar runt här.
Vore just snyggt, om man blev getingstungen på hockeymatch.

Stanley Cup, del 2

Ladies and gentlemen, välkomna till Stanley Cup-finalen 2009.
Ah, bara att skriva det känns helt omtumlande.
Det är så stort, så högtidligt och så roligt  att få vara här att jag skulle kunna dansa i en musikal av ren eufori.
Vi kommer att få se ett lysande hockeydrama i minst fyra, men förmodligen sju, akter mellan två av de bästa, mest stjärnspäckade och sevärda lag som överhuvudtaget funnits.
Ojvoj, säger bloggen, ojvoj.
* * *
Datsyuk spelar inte ikväll – och det förvånar ingen som såg honom stappla omkring på isen igår.
Däremot ska både Lidström och Big E vara redo.
Big E, som Jonathan Ericsson alltså kallas av sina lagkamrater och därför också av papa Biffen, spelar med andra tre dagar efter sin blindtarmsinflammation.
Rätt uppseendeväckande.
Särskilt som östgöten berättar att det fortfarande känns som att såret ska gå upp varje gång han rör sig.
– Men läkarna har sagt att det inte kommer att göra det och att jag bara måste vänja mig vid den känslan, säger han.
Hm.
I Pittsburgh-lägret är allt som det ska, alla är i alla enligt officiella bulletiner friska och Bylsma kan använda alla han vill använda.
* * *
Igår var en angenäm afton.
Först ställdes det till med media-mottagning på krogen Hockeytown. Där satt vi intill bucklan och drack några öl och plötsligt kom Bettman – för kvällen mycket folklig, utan slips och med bira i näven – fram och hälsade.
– Vi ser fram emot att komma tillbaka till Stockholm i höst, sa han.
Sen hamnade yours truly, NHL-Mark samt Canal Plus utsände på kasinot – och äntligen fick bloggen tillbaka sina stålar.
Vi tackar Börje Salming och Foppa för att de lanserat ett nummer som för eller senare alltid genererar pengar…
* * *
Kul att se att Penguins-fansen radar upp sig i kommentatorsspåret igen.
Ni är välkomna och får naturligtvis tycka och bråka och håna hur mycket ni vill.
Men var förvarnade:   Det här är en personlig blogg där jag skriver och tycker precis vad jag vill och mina sympatier ligger hos de svenska.
Alltså, börja inte  bråka om objektivitet.
Nån sån kommer inte att gå att spåra här.
* * *
Marc-Andre Fleury lovar att försöka undvika att snubbla
– Jag har koll på hur breda båsdörrarna är nu. Och var mattan slutar. Jag har fått höra ett och annat om det där i omklädningsrummet under året, säger han och flinar.
* * *
På snusfronten såg det ett tag mycket dystert ut.
Jag körde ut till den butik i Walled Lake där Swedish Matchs store locator påstod att det skulle finnas en butik med svenskt snus i sortimentet.
Det visade sig vara sant. Typ. De hade två dosor mint portion kvar…
Men nu är allt gräddsås igen.
Canal Plus-ligan hade med sig färska stockar Ettan från Arlanda igår och idag kom The Oak Man med lika många från New York.
Så nu kör vi igen.
* * *
Vad gäller Canal Plus har kanalen underlåtit att skicka hit Holmgren och Calle Johansson i år.
De ska istället referera hemifrån.
Det är ju riktigt dåligt. Sändningarna från finalen ska för satans refereas live – annars är de ju inte riktigt på riktigt.
Dessutom blir stämningen backstage mycket segare utan mäster Johansson på plats…
Canal minus, säger vi nu.
* * *
 Apropå Helmers snabbhet och teknik sa Homer häromdagen att han önskade att han var utrustad på samma sätt.
– Men jag får nöja mig med att titta. Och jag har ju bra plats…
* * *
Det såg minst sagt lustigt ut när spelarna i bägge lagen igår inte ställdes på podium som vanligt, utan fick sitta bakom något slags pulpeter, två och två.
Det såg ut som att de skulle vara med i tv-debatt snarare än i Stanley Cup-final.
Och Kron Wall of Pain var allra mest lik Janne Josefsson.
* * *
Coach Babcock tycker det är konstigt att finalserien ska spelas så snabbt – när  de övriga slutspelsserierna var så utdragna
– Jag hade hunnit ut på björnjakt under konferensfinalen, säger han.
– Nu ska vi riva av det här direkt, och på tio dagar. Det finns ett skäl till att NFL har ett uppehåll på två veckor innan Super Bowl. Det är då man man hypar evenemanget.
* * *
Geno Malkin, som tidigare vägrade prata engelska, höll riktig show bakom sin pulpet igår.
Han flirtade med kvinnliga reportrar, skämtade bort dumma frågor och poserade till och med på bilder med självaste Pretty Face.
* * *
Det kommer via sms ett sent finaltips från Yellbear Hjalmarsson:
”Carolina! He he”.
* * *
En Detroit-spelare som vill vara anonym men har hämndbegär visavi Lilja har följande att säga om den skånske stjärnan:
– Lilja ser sig själv som modepolis, men dyker ofta själv upp utklädd till vägarbetare eller liknande, med färgglada västar. Ibland är han även utsmyckad klockor i Flavor Flav-format…
* * *
– Jag har ingen aptit, sa bloggens klassiske sidekick The Oak Man idag.
Det var som att höra Kron Wall of Pain säga att han inte gillar att tacklas.
* * *
Det är väldigt mycket Penguins-fans här, både på hotellet, ute på stan och framförallt runt The Joe.
I det avseendet är det förstås succé med back-to-back-matcher över helgen.
* * *
Bäckisbloggens påstående att Detroit-spelarna skulle vara mätta är ju det mest horribla bland tipsen i förra inlägget.
Jag frågar Homer om just det och han fnyser åt Gävle-spekulationerna.
– Om nåt känner jag mer hunger än tidigare. Jag är ju inte precis i början av karriären och inser ju att jag kanske inte får några fler chanser att vara med om det allra roligaste som finns.
Eat it, Hägerborn.
* * *
Bylsma verkar inte bara vara en bättre coach än Therrien – han är en behagligare personlighet också.
Med presskonferenserna med föregångaren förra året kändes som sammanträden på kommunförbundet – vad jag nu vet om såna – sitter unge Bylsma och skrattar och skämtar och har intressanta utläggningar om spelet ishockey.
Vi tackar Ray Shero för det bytet.
* * *
Ja, det är en del Red Wings-fans ute på stan också.
Milt uttryckt.
Här krävs, som vi varit inne på tidigare, verkligt stora matcher för att det sk bli nån riktig fart – och nu står vi inför ett par såna.
Så Detroit kokar, äntligen.
Härligt att se.
* * *
Nu har jag precis pröjsat 20 dollar för att vara med i pressupbådets stora ”pool”.
Man får dra en lott ur en mugg. På den lotten står namnet på en spelare och om den spelaren gör det matchavgörande målet får man en fin liten pott.
Jag köper två  och drar först Ericsson, sedan Holmström.
Det låter fan inte helt omöjligt.
* * *
Pittsburgh-gazetten har förresten fått tag i Therrien och han är sig lik – han vägrar prata om Penguins chanser, om Crosby eller om nåt annat.
Han säger dock att han snart åker på semester och missar en eventuell sjunde-match.
Skitgubben
* * *
Nu är det presskonferens med Super Mario
Och:
Han har vit kavaj.
Det är inte bra för Wings, särskilt inte som min dito är hemma i New York.
Jo, fan. Jag hade den inte med mig på konferensfinal-resan för jag tog för givet att jag skulle hem emellan, men så blidde det ju inte.
Och nu vetifan…
– Sid is  on a mission to win the cup, säger Mario för övrigt.
* * *
Paul Simon-citat kan vi inte få för många av, Big H.
* * *
Maxime Talbot påstås ha sagt det till en radiokanal i Montreal…
– Det finns jag hellre skulle vilja än att ta Marian Hossa i hand efter finalserien och upplysa honom om att han valde fel lag…
Ja, det där är en storyline som nog börjar bekymra Hossa nu. Han får frågar om den hela tiden och det som först var rätt glada svar är nu mest grimaser.
Jag hade nog sjukskrivit mig innan matcherna i Mellon…
* * *
Nu hetsar Oak  Man om att vi måste lämna pressloungen och ta oss till den vingliga extra-pressläktaren.
Så jag lämnar er med denna lilla textglutt.
Ha nu en underbar finalnatt – det kommer bli makalöst.
Jag tror det blir övertid…
Fast först försöker jag återkomma i första paus.

Stanley Cup – Stora Tipset

Jag har ägnat senaste dygnet åt att försöka få tag i lite folk. Rätt många svarade. Här har ni resultatet:
Årets stora finaltips.
Håll tillgodo, jag återkommer med vanlig rapport lagom till matchstart i morgon natt.
Herregud, vad coolt det ska bli

– Ja, det är ju egentligen omöjligt att tippa, men jag hoppas och tror att Detroit vinner. Och det gör de i sex matcher.
Mats Sundin, Vancouver Canucks.

– Jag har sett Detroit några gånger på slutet och jag tycker de ser jäkligt bra ut. Framförallt imponerar svenskarna. De är så stabila, så säkra och individuellt skickliga. Allihop. Och jag tror de går hela vägen igen. Jag är medveten om att även Pittsburgh spelat bra, men Detroit vann mot Chicago med 6-1 trots att både Lidström och Datsyuk var borta. Det är otroligt starkt.
Börje Salming, legendar.

– Jag tror Detroit vinner. Det hänger lite på om Lidas kan spela eller inte. De vinner oavsett, men om han är med blir det sex matcher. Annars sju. Pittsburgh har varit starka, men inte stött på spelare som är så disciplinerade och skickliga som de i Detroit.
Daniel Alfredsson, Ottawa Senators.

– Jag tror på Pittsburgh. Det känns som att det är deras tur i år, de förlorade lite snöpligt ifjol. Och nu verkar en sån som Malkin ha hittat formen. Men det blir förstås stenhårt, det krävs sju matcher.
Leif Boork, tränare och expertkommentator.

– Jag tror Detroit vinner. 4-2 eller kanske till och med 4-3. Tar de sig till final vinner de – säger ju nutidsfacit. Och just vinnarrutinen gör Detroit till mästare även denna gång. Men pingvinerna kan kan flyga – nästa gång. Då vinner de oavsett motstånd. Ha ha. Gillar inte att tippa, har alltid fel. Typ. Men okej då.
Marie Lehman, SVT.

– Jag kan tycka mig se en eld i Pittsburgh-spelarnas ögon, men räcker det mot erfarenhets- och kompetens-stinna Detroit? Jag tror faktiskt det i år, mycket tack vare sanslös individuell styrka i Malkin och Crosby. Stenhårt in i mål, med 4-2 i matcher till Pittsburgh. Fast helst önskar jag att svensklaget Detroit vinner då FBK ska möta dem i höst. Du vet,  Lord Stanley versus Le Mat…
Håkan Loob, VD, Färjestads BK.

– Jadu, Pittsburgh ser riktigt starka ut. Det hade man väl inte riktigt trott, vi hade ju Pittsburgh här i Sverige vid NHL-starten i höstas och då imponerade de inte alltför mycket. Men det var ju inte då de skulle vara bra heller. Det är nu. Och de har verkligen hittat formen lagom till slutspelet, inte minst Malkin och Crosby. Det är dessutom svårt att försvara mästerskap och om nu en sådan nyckelspelare som Lidström är skadad tappar Detroit en hel del. Så jag håller nog Pittsburgh som favorit. Men det blir inte ojämnt, de vinner inte med 4-0. Snarare 4-2 eller 4-3.
Arne Hegerfors, Canal Plus

– Pittsburgh är hungriga och har ett års mer erfarenhet. Framåt ser de riktigt starka ut, Crosby och Malkin är väldigt bra just nu. Men det känns svårt att räkna bort Detroit. Det verkar ju inte spela någon roll att de får skador på stjärnor som Lidström och Datsyuk, de bara fortsätter spela på samma sätt och med samma resultat. Det är väldigt imponerande. Så jag tror ändå på Red Wings i sju.
Fredrik Modin, Columbus Blue Jackets.

– Det är svårt att säga, jag har ju inte spelat så mycket mot Detroit i år, men…jag tror att Detroit vinner med 4-2.
Michael Nylander, Washington Capitals.

– Man håller ju på svenskarna i Detroit, men jag tror det blir jäkligt svårt. Pittsburgh har sett ruskiga ut i serierna innan. Det kan nog bli en målvakternas kamp och där är jag fortfarande lite osäker på Osgood. Fast som sagt, jag hoppas ändå på Detroit igen.
Bengt-Åke Gustafsson, förbundskapten Tre Kronor.

– Om Crosby och Malkin spelar som de gjort de senaste matcherna, då vinner Pittsburgh i år. Troligen i sex matcher.
Per-Johan ”Pebben” Axelsson, Boston Bruins.

– Detroit vinner med 4-2.
Gunnar Svensson, agent.

– Det blir Pittsburgh i år. Crosby och Malkin är ju glödheta och de har hungern efter en triumf nu.
Ricard Persson, Oji, Japan.

– Inte för att jag bryr mig, men Detroit vinner med 4-2. Det viktiga är att det blir Lebron James mot Kobe Bryant i NBA-finalen. Herregud, vad coolt det är med basket.
Filip Hammar, TV-stjärna.

– 4-3, Red Wings.
Niklas Wikegård, expertkommentator.

– Penguins i sju matcher.
Crosby har Gretzkys driv och ihärdighet, Malkin Lemieuxs talang och storlek och Fleury besitter Grant Fuhrs förmåga att göra den där avgörande räddningen.
Med andra ord, Penguins är Kanada och Red Wings Sovjetunionen i 2009 års version av Canada Cup 1987. 🙂
Niclas Schaub, Svenska Fans.

– Detroit i sex matcher.
Bruce Garrioch, Ottawa Sun.

– Crosby och Malkin i all ära, men jag tror att Detroit vinner på sin bredd. 4-1 i matcher utan Datsyuk och Lidström!
Patric Hörnqvist, Nashville Predators

– Detroit vinner med 4-2 i matcher. Detroit är hockeyns svar på fotbollens Barcelona. En makalös lagmaskin. Jag tror Red Wings större bredd slår Pittsburghs toppar Sidney Crosby och Evgeni Malkin. Enda frågetecknet i Detroit inför slutspelet var målvakten Chris Osgood. Men han har än en gång visat att han är bäst när det gäller. Detroit har också stort plus på backsidan och visade att de klarar sig till och med utan en stjärna som Nicklas Lidström i de två avslutande matcherna mot Chicago.
Mats Wennerholm, Aftonbladet.

– Jag är lite skraj för Pittsburgh, de är revanschssugna och en sån som Malkin verkar ju vara i grym form. Men jag hoppas och tror att Detroit grejar det. Våra svenska killar kommer att gå i bräschen igen.
Anders ”Pudding” Wiederstål, materialare, Tre kronor.

– Sve…Detroit vinner. 4-2 i matcher. Johan Franzén kommer i en hysterisk målform.
Janne Bengtsson, Svenska Dagbladet.

– Detroit-Pittsburgh 4-3
Det blir betydligt hårdare än förra året, när det mer handlade om i vilken match Detroit skulle avgöra. Det lockar att tippa Pittsburgh som vinnare, efter slakten i konferensfinalen, men Red Wings är fortfarande lite bättre och det kommer synas i match 7.
Henrik Ek, TT och klassisk sidekick i NHL-bloggen.

– Förväntningarna infriades, det blir en drömfinal. De två duellanterna har det som krävs för att årets Stanley Cup-final ska bli historisk och inte bara en finalserie i mängden.
Det talas om stjärnornas krig. I ena ringhörnan Pittsburghs poängmaskiner Malkin och Crosby och backklippan Gonchar. I den andra spelgeniet Datsjuk och svenskkolonin med Zetterberg, Lidström och Franzén i spetsen.
Självklart är det viktiga pjäser i hockeydramat men nyckelspelarna med stort N återfinns längst bak i banan – Marc Andre Fleury i Penguins och Chris Osgood i Redwings.
Det är dags igen för en målvakt att få MVP-priset. Den som prickat in formen bäst, den som har den där lilla turen som krävs och stolparna på sin sida, den målvakten kommer när det hela är över att hyllas som hjälte.
Jag under säsongen haft Detroit som favorit. I avgörandets stund börjar jag ändå att vackla något i min tro. Det är målvaktsbiten som får mig att tveka. Jag tycker att Osgood är ett svagt kort trots hans digra meritlista.
Tippar att det blir sju matcher och att Detroit försvarar titeln.
Carl-Johan Goth, Dalarnas Tidningar.

– Pittsburgh i sex matcher.
Larry Brooks, New York Post.

– Jag säger Pittsburgh i sex. Framförallt förlorade de förra året mot sin nuvarande motståndare, vilket innebär att de har något att bevisa nu – för sig själva och alla andra. Pittsburgh lärde sig mycket förra året och har en bättre idé om hur power-maskinen Red Wings ska stoppas. Crosby och Malkin är bättre än de var förra året, och försvaret har spelat bättre än väntat (titta på slutspelsstatistiken). Sedan är det fullt av skador i Detroits omklädningsrum. Chicago var inte tillräckligt bra för att utnyttja de skadorna, men det är Pittsburgh.
Varpu Sihvonen, finskt hockeyorakel, Pro Hockey.

– Det blir sju matcher. 4-3 till Pittsburgh, tyvärr.
Peter Wennman, Aftonbladet.

– Red Wings. De har svenska lagmoralen, tillsammans med NHL-attityd. En perfekt vägvinnande inställning. Detta är framtidens NHL-lags sammansättning. 4-2 I matcher.
Claes Elefalk, agent.

– Jag ska ju erkänna att sedan min gode vän Pat Karns lämnade Colorado Avalanche häromåret så har jag inga sympatier kvar för något lag i NHL. Jag är alltså helt fri och oberoende i min analys. Vad gillar jag med Detroit? De jobbar långsiktigt, va? Långa kontrakt och grejer? Svenskar? Lidström? Small Ice Hockey? Det låter ju förbannat starkt, förstås. Har Pittsburgh kvar Lemieux? Nähä. Då hoppas och tror jag på Detroit. De kan behöva lite uppmuntran också, mitt i finanskrisen. Up the Red Wings. 4-3 i matcher.
Simon Bank, Aftonbladet.

– Det kommer nog att bli jämnare än ifjol, men jag tror att Detroit tar det. De har sett ruskigt starka ut och de vet hur man vinner mästerskap.
Johan ”Honken” Holmqvist, Frölunda.

– Sir Stanleys pokal kommer att göra en Eriksgata genom Sverige även denna sommar. D.v.s Detroit vinner igen tack vare att laget har många matchvinnare – Pittsburgh har bara två.
Målvakten är superviktig i en final och där tror jag att Detroits Osgood är bättre än Fleury i Pittsburgh.
Christer Jonasson, Sveriges Radio.

– 4-2 till Pittsburgh
Hämndbegär, nyvunnen erfarenhet, god hälsa och världens två hetaste spelare – Pittsburgh blir för mycket för Detroit att hantera. Och Marian Hossa får bittert ångra sitt klubbyte i somras.
Uffe Bodin, Hockeysverige.

– Vilka är det? Samma som ifjol, jaha. Well, jag har varit i Pittsburgh och det är ett tufft namn på en stad så jag säger Pittsburgh. De tar hela skiten. 5-0. Går inte? Men är det inte sju matcher? Just ja…ja, men 4-0 då. Det blir det. 4-0 till Pittsburgh.
Fredrik Virtanen, icke-sportintresserad stjärnskribent och tv-stjärna.

– Detroit vinner med 4-2 i matcher. Red machine klarar av alla spelmönster numera. Inget rubbar laget. Ändå har man svårt fatta att ett NHL-lag med hela åtta svenskar är s å bra. Det handlar ju också om ett par, tre spelare som inte ens i dag skulle glänsa eller vara bäst i elitserien.
Kronwall och Zetterberg blir finalseriens stora spelare.
Självklart måste Red Wings få stopp på Crosby och Malkin. Det blir tufft, men man fixar det.
Hade annars hoppats på Washington och Bäckström i final.
Hasse Andersson, Mister Hockey, Örnsköldsvik.

– Detroit-Pittsburgh 4-1
Kort sagt:
Pittsburgh har bättre topp, men Detroits bredd imponerar mer.
Längre sagt:
Plus för Penguins är att Malkin/Crosby spelar otrolig ishockey; det tuffa
öppningsschemat; samt revanschlustan (säg bara Hossa…).
Plus för Red Wings är djupet i laget, erfarenheten, många matchvinnare och
lugnet i heta situationer.
Sammantaget tycker jag det talar för ännu en titel till Detroit.
Linus Hugosson, Pro Hockey.

– Känns nog som att Detroit tar hem detta igen. Pittsburgh är nog lite för beroende av 71 och 87 och jag tror nog Detroit kan göra dem mänskliga.
Calle Johansson, NHL-legendar, Canal Plus.

– Jag har varit Detroit-fan sedan mitt Timrå IK år 1967 kopierade Wings oslagbara dress. Det är därför med ett visst mått av jäv som jag tror på en ny Stanley Cup-triumf. Men Lidströms medverkan gör att tipset trots mäktiga Malkin och Crosby ändå känns hyfsat seriöst
Lars Nylin, Timrå-supporter, arena-konnässör och Sportbladet-skribent.

– Ifjol sa jag Pittsburgh och vingarna var bättre och vann. Självklart är Motowns finest favoriter igen men något säger mig att firma Malkin/Crosby är redo för ett tronskifte.
Niklas Eriksson, leksandslegendar.

– Pittsburgh vinner. Lagets slutspel är en framgångssaga och 4-0 i semin gör att laget fått längre vila före finalen. Dessutom kommer Detroit lida av att ”Lidas” inte är helt okej i kroppen
Johan Esk, DN

– Tror inte att det går att stoppa Malkin & co denna gång. Det blir Penguins-vinst. 4-1 i matcher.
Björn Dixgård, Mando Diao

– Detroits bredd avgör. Stoppar Red Wings bara Crosby och Malkin har inte Pittsburgh mycket kvar. 4-2 till Detroit.
Tomas Ros, mästerbloggare, Aftonbladet.

– Jag tror faktiskt på Pittsburgh, jag är väl den ende som gör det, men…dom är luriga, har en bra målvakt och firma Crosby och Malkin kommer att starta en ny dynasti. Sen kallade de upp en go gubbe från Wilkes Barre/Scranton nyligen. Jeff Taffe. Där har de ett Black Ace ifall nån blir skadad…
Fredrik Sjöström, språkrör, New York Rangers.

– Tror det blir en våldsam batalj. När stridsröken skingras står Detroit där med bucklan efter 4-3 i matcher. Detta efter långt mycket större dramatik än den urvattnade CL-finalen.
Per Mårtensson, NWT

– Jag tror på Pittsburgh. 4-2 i matcher. Jag tycker dom har spelat mycket bra och Detroit har tunga skador.
Johan Hedberg, Atlanta Thrashers.

– Ungdom slår klass. Coach Bylsma har lyft Pittsburgh to the top och Sid The Kid är ju het. Detroit sitter nöjda sedan ifjol. Totalt sett blir det ändå jämnt. 4-3.
Stefan Åsberg, SVT.

– Detroit vinner. 4-2, tror jag.
Markus Näslund, nypensionerad NHL-legendar.

– Grymt svårtippat. Jag tror ändå att jag säger Detroit. Bredare trupp, fler målskyttar och The Kron-Wall of Pain. Men dom behöver sju matcher innan det är klart.
Adam Alsing, TV- och radioprofil med Färjestad-hjärta

– Svårtippat. Tror ändå Pittsburgh lärt sig läxan från förra året. Dessutom är deras stjärnor heta. Jag tror på Pittsburgh.
Henrik Lundqvist, New York Rangers.

– Jag var ju ett år före min tid när jag sa Pittsburgh via 4-2 i matcher förra säsongen. Nu säger jag samma sak igen. På grund av de två superstjärnorna, försvarsspelet – men inte minst en viss mättnad hos Detroit.
Magnus Hägerborn, Bäckisbloggare.

– 4-3 till Pittsburgh.
Fabian Brunnström, Dallas Stars.

– Motor City. 4-1. Det handlar om ekonomin. Det här blir för Detroit vad Mets triumf blev för New York 1969.
Fredrik Wikingsson, TV-stjärna.

– Visst, Pittsburghs Crosby och Malkin är stekheta, men den röda maskinen går inte att stoppa. Historien har en tendens att upprepa sig själv och därför tror jag på en repris från i fjol. Detroit Red Wings vinner alltså med 4-2 i matcher. Ta det som ett stabilt tips av en hockeyvän som faktiskt har kört ismaskinen i Joe Louis Arena – den här säsongen. Jag var bara tvungen att nämna det.
Pasi Hiirikoski, VLT

– 4-2 till Detroit.
Nicklas Bäckström, Washington Capitals.

– Wings i sju matcher. Wings har mycket mer djup både offensivt och defensivt, därför borde de vinna den här serien. Sidney Crosby och Evgeni Malkin har hittills inte stött på en motståndare som spelar försvarsspel som Detroit. Det kan dock bli lite tricky om Nicklas Lidström, lagets viktigaste spelare, inte är hundraprocentigt skadefri..
Helene St. James, Detroit Free Press.

– Det blir tuffare än ifjol, men jag tror nog att Detroit tar det igen. 4-3 i matcher den här gången med andra ord. Kul för Lidström och Holmström att bli de första svenskarna som kan ha Stanley Cup-ringar på alla fingrar på ena handen. Men jag tror att ”Holma” redan gett bort några av sina…
Mats Nyberg, Piteå-Tidningen

– Är det mycket svenskar i Detroit? Då vinner dom. Heja Sverige.
Dilba, artist, låtskrivare, pokerspelare.

– 4-1 i matcher. Mästarna är lite för bra och lite för erfarna för att torska mot det gamla konkursboet. Lidström avgör som vanligt.
Lasse Anrell, Aftonbladet.

– Detroit vinner. Framförallt för att de har Chris Osgood. Han är NHL:s mest underskattade målis och jag älskar honom.
Carl-Johan Bergman, Dalarnas Tidningar.

– Med halva svenska landslaget så kommer Detroit att sweep it again! Dom kommer att köra över Pittsburgh a la Tyson i hans glansdagar. 4-0 och en till Stanley till Sverige.
Peter Stormare, skådespelare.

– Det blir nog jämnare nu, tippar 4-3 till Pittsburgh. Detroit förlorar nog när jag inte är på plats…
Maria Nordström, Sundsvalls Tidning.

Konferensfinal, del 28 – The End

Först som sist:
Det finns Detroit-svenskar som har gratisluncher att se fram emot de kommande veckorna.
Tidigare idag återknöt Homer nämligen till traditionen från ifjol och tog notan när han och några övriga svenskar käkade lunch
Och se hur det gick:
Ångvälten från Piteå bökade ju fram pucken som Helm avgjorde hela konferensfinalen med.
– Jo, det kan nog bli att jag fortsätter med det, säger den mytomspunnet skrockfulle norrlänningen.
Grattis, The Mule och andra…
* * *
Jaha.
Pittsburgh- Detroit i final igen alltså.
Tråkigt, säger somliga.
Fantastiskt, säger jag.
Vi kommer att få se fullständigt bländade hockey.
Dessutom…jag kan inte låta bli att påminna om att jag före säsongen tippade just denna repris.
Det är bara att gå till läggen och kolla, som Jan Myrdal brukar säga.
Då kan man väl få vara lite mallig?
* * *
Däremot tycker jag synd om Blackhawks.
I den här matchen var de verkligen så bra att de förtjänade ett roligare öde.
Hoppas att de vad det lider kan trösta sig med det faktum att de gjort en storartad säsong – och ett ännu mer storartat slutspel.
Tillika får man hoppas att Yellbear och andra kan hitta tillförsikt i allt framtiden lovar.
Om man är så här bra utan egentlig playoff-erfarenhet, hur ska det då inte se ut när den erfarenheten finns?
Jag tror redan nu på Stanley Cup-final nästa år.
* * *
Det är inte värre med Big E än att polarna kan skoja med honom.
– Jag trodde bara det var tonåringar som fick blindtarmen, säger Kronner och ler glatt.
– Men han är ju inte så gammal heller. Du ser på moppemustachen…
* * *
Just Yellbear Hjalmarsson imponerade ju bara mer och mer ju längre slutspelet fortskred.
Och killen är alltså bara 21.
Där har vi en av våra framtida superstjärnor i den här ligan – och vore jag Bengt-Åke skulle jag ta mig en närmare titt på honom redan inför Vancouver-OS.
* * *
Det är glatt i Detroits omklädningsrum.
Fast med måtta.
Ingen tycker att en konferensseger är alltför mycket att yvas över.
* * *
Homer ska just till att prata med TV4-Jens när han tittar upp bloggens skepparkrans, kliar sig själv i sitt gråsprängda skägg och säger…
– Men…det är ju lika.
När jag berättar att Lidas påpekat det och rent av kallat mig silverräven skrattar han mycket gott.
* * *
Finalserien börjar alltså redan till helgen – med back-to-back-fajter här i The Joe på lördag och söndag.
Ojvoj.
Inte mycket till idé att flyga hem och vända, har jag slagit fast.
Men det blir mycket att ordna med innan dess. Ombokning av hotell, hyrbilsjox, tvätt och – inte minst – snustillförsel.
Visst är det synd om mig?
* * *
The Mule slet inte tandskyddet ur käften på Kane idag.
– Nej, istället tog han revansch genom att göra mål, muttrar smålänningen.
Som inte var så särskilt frustrerad över missen i slutet av sista perioden.
– Han gjorde det bra, målvakten. Men om jag missat hade den gått in…
* * *
Viktigt att Eken kommer från New York nu.
Då kan han gå in på tobakshandeln på 42:a gatan och tjacka ett par rullar General åt Papa.
* * *
Det korta uppehållet innan finalserien börjar oroar nog Detroit en smula.
Även om Lidas, Dats och Fabio – också känd som Big E – hinner återvända lär de inte vara i hundraprocentigt skick och mot ett revanschssuget Pittsburgh i kalasform är det förmodligen mer förödande än i det här mötet.
* * *
Drygt 28 minuter hade Kron Wall of Pain i istid.
Det bekymrade honom inte.
– Man har så mycket adrenalin i kroppen att man inte hinner tänka på att man är trött. Men när jag ätit en bit nu på kvällen lär jag nog känna mig rätt mör.
Själv tror jag nog att rödvingarna ska vara glada att förlängningen inte blev längre.
* * *
Viktig fråga:
Hinner Vetlanda-Posten komma till finalen.
– Jag vet inte, säger The Mule och ser bekymrad ut.
Hoppas verkligen. Annars blir det inte alls som det ska.
* * *
Det finns mycket mer att säga om det som kommer – och det lovar jag att jag ska göra också.
Först ska jag dock sätta mig och invänta Calle Johansson några timmar.
Vi hörs inom kort.

Konferensfinal, del 27

Det är ju självklart klart att den här matchen – en av de bästa i hela slutspelet – går till övertid.
Och nu blir det ingenting annat än infernaliskt  här.
Ojvoj.
Ojvoj.
Ojvoj.
* * *
Som ni noterat är det tekniskt strul. Ingens fel, bara trist. Håll ut, era kommentarer kom ut till slut och…ja, vi hoppas på det bästa.
* * *
När Cleary – vem annars? – till slut spräcker Huets  nolla blir det ändå lite United- och Verizon Center-stämning i gamla Joe.
Men det varar inte så länge…
* * *
Vad jag tror?
Ja, som sagt – belastningen på delar av manskapet i Detroit har varit fruktansvärd. Det kan kosta nu det.
Samtidigt såg Hawks väldigt pigga ut precis i slutet.
Så jag säger Hawks, efter…tja, fyra och en halv.
Då sitter en vinge utvisad…
* * *
Kanes backhand var magnifik, varken mer eller mindre.
* * *
Men hur långt var The Mule från den ultimata hjälterollen precis i slutet? Två millimeter. Då lät The Joe som passagerarna i en bra berg- och dalbana på väg genom en dubbel loop.
* * *
Orkar ni med där hemma då? Börjar bli småsent nu, va?
* * *
Okej, lite kaffe – sen åker vi.
Vilken sjusatans rysare!

Konferensfinal, del 26

Sanslöst att en så intensiv, bra och händelserik match fortfarande kan stå 0-0.
Men både Huet och Ozzzzie har varit fenomenala.
Nu blir ju sista så spännande att man knappt kan tro att det är sant.
Ge mig syrgas, någon.
* * *
Nej ni, det blir ingen zamboni-tur.
Riktigt så skoj ska vi inte ha. Inte i en femte, kokhet konferensfinal.
Men kanske nån grundseriematch nästa säsong, när jag är ledig och kan ta några järn…då ska vi se om vi inte kan uppfylla de önskemålen nånstans.
* * *
Men Babs belastar Kronwall, Rafalski och Stuart oerhört hårt.
Det talar Quenneville just nu ivrigt om att de ska utnyttja, tror jag.
* * *
Men ska Hawks börja nu igen, med sån där egoistiska grinighetsutvisningar?
Eager får gå och prata med konsulten Scott Bowman.
Som coach föraktade han spelare som tog onödiga utvisningar för att de var arga och tänkte på sig själva snarare än laget…
* * *
Chelios, slår det mig, var ju 26 år och redan halv-veteran i ligan när några av Chicagos främsta stjärnor föddes…
* * *
Fraser har ju inte spelat så mycket i den här serien och kanske aldrig fick memot om att man inte ska försöka slåss med Piteås finest.
* * *
Vet inte vad som hänt, men bloggen trilskas igen
Verkar inte

Konferensfinal, del 26

Sanslöst att en så intensiv, bra och händelserik match fortfarande kan stå 0-0.
Men både Huet och Ozzzzie har varit fenomenala.
Nu blir ju sista så spännande att man knappt kan tro att det är sant.
Ge mig syrgas, någon.
* * *
Nej ni, det blir ingen zamboni-tur.
Riktigt så skoj ska vi inte ha. Inte i en femte, kokhet konferensfinal.
Men kanske nån grundseriematch nästa säsong, när jag är ledig och kan ta några järn…då ska vi se om vi inte kan uppfylla de önskemålen nånstans.
* * *
Men Babs belastar Kronwall, Rafalski och Stuart oerhört hårt.
Det talar Quenneville just nu ivrigt om att de ska utnyttja, tror jag.
* * *
Men ska Hawks börja nu igen, med sån där egoistiska grinighetsutvisningar?
Eager får gå och prata med konsulten Scott Bowman.
Som coach föraktade han spelare som tog onödiga utvisningar för att de var arga och tänkte på sig själva snarare än laget…
* * *
Chelios, slår det mig, var ju 26 år och redan halv-veteran i ligan när några av Chicagos främsta stjärnor föddes…
* * *
Fraser har ju inte spelat så mycket i den här serien och kanske aldrig fick memot om att man inte ska försöka slåss med Piteås finest.
* * *
Vet inte vad som hänt, men bloggen trilskas igen
Verkar inte

Konferensfinal, del 25

Det är mållöst efter första.
Men det kan man sannerligen inte tro.
Det har varit en underbar rock ’n’ roll-period.
Bägge börjar ursinnigt – och sedan bara stegrar de.
Red Wings skapar måhända mest, men Huet har varit  sensationell och tagit allt.
Fortsättningen blir oerhört intressant och spännande.
* * *
Att Big E gick och fick blindtarmen – vad förbannad han ska vara på den usla tajmingen… – måste rimligen få konsekvenser till sist.
Några gränser finns det väl också för rödvingarnas djup.
Fast hittills har det inte märkts.
* * *
Yellbear Hjalmarsson har varit storartad.
Hoppas nu inte bara pucken på sista täckningen tog för illa.
Såg ut som han hade väldigt ont.
* * *
Som någon var inne på undrar jag också om verkligen kan spela hockeymatch några dagar efter ett akut kirurgiskt ingrepp.
Men de kanske fixar blindtarmen med sån nyckelhålsoperation nuförtiden.
Nån som har färsk erfarenhet av det vi hypokondriker alltid går och oroar oss för att vi ska få?
* * *
Jag tror jag sagt det förr…jag skulle inte vara den som är skyldig till att det blir för många spelare på isen när Kapten Ahab Quenneville står i båset.
* * *
Nej du, Mackyyy – det var du som missade uppdateringen precis efter uppvärmningen.
Här hänger vi med.
* * *
Ha ha, DD, ja, det var nog jag som satt och stakade mig på det sättet.
Men Hjalmarsson måste amerikaniseras. Om jag det på dalmål hade han gett mig en ännu surare blick.
* * *
Ozzzzie har fått visa en del,  han också.
Räddningen han gör på Frasers skott kommer familjen Osgood att visa på video vid högtider i generationer framöver.
* * *
Det märks att Hawks tagit lärdom av floppen senast.
De ägnar avsevärt mycket mindre tid åt tjafs och snack och gruff – trots att de domarna Fåntratt och McCreary bestjäl dem på åtminstone två utvisningar.
Fortsätter de så här slipper de rent av vara med om att nån sliter munskydden ur käftarna på dem…
* * *
Fan tro’t om inte Chelios nästa får fram ett farligt skott mot Huet.
De darriga gamla gubbarna på pressläktaren gör vågen med rollatorerna.
Det är en triumf för dem.
* * *
Stämningen är god, men återigen – det är bortskämda Hockeytown.
Som i de andra tryckkokarna blir det först om de är klara för seger framåt slutet av matchen…
* * *
Det rapporteras att Lilja kan ordna så att jag får åka zamboni i nästa periodpaus.
Om jag inte hade så mycket att skriva åt er så…
* * *
Jag tycker att även Samuel Påhlsson varit utsökt, i synnerhet i numerära underlägen.
Ett mig närstående språkrör – vi kan kolla honom Birger – har berättat att Ånge-sonen är så urstark att det gör ont bara att åka intill honom och det är väl ett exempel på det vi ser när han nästan tar sig loss i ett friläge under just en utvisning.
* * *
– Vilket jävla skägg du har, sa TV4-Jens nyss.
Jag vet.
* * *
Som ni säger:
Första målet.
Det kan bli avgörande.
Det faller rimligen i den period som börjar snart.
Vi ses i nästa kafferast.

Sida 1 av 11