Windy City, del 8

Först händer ingenting i nästan tio minuter.
Sen lyckas Hawks etablera riktigt tryck igen – och för en gångs skull skapar de avancerade chanser också.
Just då får Canucks en kontring och Horidchuck, av alla, gör 0-1.
Det, för Chicago, förödande resultatet har vi nu.
* * *
Tror fanimig jag ser min Vancouver-kamrater från baren igår.
De reser sig som två blå prickar i ett hav av rött när det blir mål.
* * *
Bänkgrannen, som ser ut som Patti Smith, bara rycker på axlarna när jag frågar om hon möjligen kan ta undan tallriken.
Sen får jag själv gå ut med den.
Sedan dess är det lite spänt här uppe också…
* * *
Men Rypiens snurr där på kontringen…ha ha, vem trodde att han hade nåt sånt i sig?
* * *
Jag har ingen kamera som gör distraktionerna rättvisa, men allt för dig John J – här är en liten tagning från jumbotronen.

* * *
Det finns tydliga New York-tendenser på läktarna.
När fansen inte får som de vill börjar åtminstone några av dem bua.
Med så unga gossar på isen kan inte det vara helt  bra,
* * *
Sudden kommer att göra nåt stort, vänta bara.
* * *
Hawks-spelarna kan trösta sig med att fansen åtminstone har några enskilda mobbingoffer a la Malik och Redden…
* * *
Usch, jag sitter redan och är nojjig över matchen i Kalifornien.
Red Wings måste mosa nu. Måste. Måste.
* * *
En som heter något så roligt som Carlton Fisk skjuter puckar från mittcirkeln under pausen.
* * *
Utöver bu-ropen hörs inte så mycket från läktarhåll. De kör nån enstaka ”Let’s go, Hawks” men emellanåt är det helt tyst.
En klar besvikelse, som kräver förklaring av fansen i kommentatorsspåret.
* * *
Jo, Bobby Lou stjäl några mål av ungbloden också.
Han kan sitt yrke, den mannen.
* * *
Försöker för närvarande hålla mig från sånt – ska ju hem på semester om en dryg månad, för bövelen – men nu tror jag fantamme att jag ska unna mig en av de glassar jag såg ute i pressloungen i förra pausen.
Sen ska jag lägga en sölig pinne på Patti Smiths stol.
Later, folks – ni vet hur sena slutrapporterna kan bli.