Konferensfinal i soffan, del 2

Jösses då.
Jag tyckte jag såg Ohio Turnpike sträcka ut sig för mitt – den vi körde mellan Detroit och Pittsburgh några gånger under finalen i fjol…– båda gångerna Penguins gjorde mål.
Men det är som Cartman säger, man måste lära sig att aldrig räkna bort Hurricanes.
2-3 nu alltså.
* * *
Det är en bedårande vårkväll i Manhattan ikväll. Den molnfria himlen ovanför downtown Manhattan färgas rosa, solen går långsamt ner i New Jersey, en ljummen vind rasslar i persiennen i ett öppet fönster och ljuset är för några ögonblick sådant att jag kan se precis hur långt som helst från min holk
Man borde inte sitt vid tv:n, men är det Stanley Cup-slutspel så är det.
* * *
Alla målvakter har en night off ibland, till och med Fleury.
* * *
Vad säger ni, utlovades liveblogg i går också?
Då spelades ju inte ens några matcher.
Jörgen, vår man i stockholmsnatten, är het på gröten när det är slutspel…
* * *
Men jag tror nog fortfarande att Pittsburgh kan vända. Kvällar när både Malkin och Sid The Kid går i spinn brukar få kunna stå emot dem.
* * *
Hi hi, Detroit News lyckades till slut krama ur sig artikeln om Papa Biffen.
* * *
Å andra sidan, när världens bäste Jussi kommer igång är Carolina svårstoppade också.