Stanley Cup, del 27

Den mätta dagen, den är aldrig störst,
Den största dagen är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening i vår färd,
men det är vägen, som är mödan värd…

Såna här kvällar, när såna här matcher spelas, måste man alltid plocka fram Karin Boye.
Det var hennes magnifika rader som tog Sverige till ett gloriöst brons i fotbolls-VM 1994 – och nu hoppas vi  att de genererar en ny blågul triumf på amerikansk jord.
Let’s go!
* * *
Som måhända framgick i förra inlägget har det varit lagom kul i Pittsburgh de senaste dagarna, men å andra sidan, som klassiske Flyers- och Rangers-coachen Fred Shero en gång sa:
Livet är bara en plats vi  befinner oss på mellan matcherna.
Med andra ord:
Nu är det desto roligare.
Jag är så uppspelt, så nervös och så rent euforiskt lycklig över att få vara här just nu att jag
Det är de här stunderna som kommer att stå ut när livet en gång ska sammanfattas.
* * *
Det är knakade hett och fuktigt i Pittsbugh.
Det var det innan sjätte matchen ifjol också.
Im just saying…
* * *
Homer ser riktigt het ut under morgonträningen
Det står tammefan en kvast av rök om honom
– Jaså, gjorde det, säger han och flinar.
– Då får vi väl hoppas att det håller i sig då.
Vi får väl det.
* * *
Visa av erfarenheten från förra året har delar av det svenska mediauppbådet varit på liquor stores – ja, såna har de i alla fall i Pittsburgh – och bunkrat lite.
Förra året tvingades vi jobba så länge efter slutsignalen att vi missade efterfesten helt och hållet.
Det tänker ingen vara med om igen…
* * *
Pittsburgh gnuggar fem-mot-tre-överlägen under sin träning.
De som tror på konspirationer skulle förstås säga att de vet vad domarna tänker göra ikväll…
* * *
Jag kör exakt samma stass som i lördags.
Utom på en punkt.
Jag har dragit på mig de ultimata tur-kallingarna.
De används i vanliga fall bara när jag flyger, men nu ger jag Red Wings allt.
Mig går det alltså inte att skylla på om det här skiter sig.
* * *
Det surras allt mer intensivt om att Gaborik är på väg till Rangers.
Och som Varpu säger under förmiddagen:
– Ja, han är gammal, dyr, skadad för jämnan och vill ha ett evighetslångt kontrakt. Hur ska Sather kunna motstå?
Bloggen skrattar väldigt gott och väldigt länge åt det.
* * *
Bengan, jag menar kort och gott att det är östatskänsla i P-Burgh.
Men Dresden kanske är rena Miami Beach nuförtiden?
* * *
Homer värjer sig mot frågor om att han och Lidas kan slå svenskt rekord i Stanley Cup-titlar.
Däremot berättar han gärna om ryktet att hans Stanley Cup-ringar skulle vara på vift.
– Ja, någon ring har försvunnit vid nåt tillfälle. Men den hittades såsmåningom i barnens leksakslåda…
En gång trodde han att guldpengen från Turin var borta också.
– Jag trodde det  under lång tid. Men den låg inlåst i bankfacket.
* * *
Bylsma överväger alltså att slänga in Sykora ikväll.
Ja, jag har inte riktigt förstått varför han inte spelat tidigare.
Det må vara hänt att han hade en svacka under slutet av grundserien och början av slutspelet, men såna utpräglade måltjuvar måste ju spela såna här matcher.
* * *
Per och FivePoints, har ni sett – Sutter hoppar av.
Så nu får Devils ny tränare.
Och den store underhållaren Jaques Lemaire är ju ledig…
* * *
Detroit-tidningarna har inget emot att påminna om reklamen från i höstas, när Sid The Kid klev ur en bild från fjolårsfinalen och deklarerade att han aldrig ville vara med om samma sak igen…
* * *
I natt drömde jag att Pebben vann Stanley Cup – och att han, helt i strid med sin verkliga personlighet,  var sur när jag intervjuade honom.
Undras vad det kan betyda.
* * *
Under kaoset inne hos Penguins efter morgonvärmningen går en av PR-killarna omkring och försöker göra murvlarna uppmärksamma på att coach Bylsma är på väg mot presskonferens-podiet.
När ingen verkar lyssna tröttnar han och skriker:
– Gratis syltmunkar i pressloungen…
Rätt kul.
* * *
The Mule bara tittar och ler när vi försöker fråga honom om hur känner inför möjligheten att ta en andra titel.
– Ni kan fråga, men jag svarar inte så mycket, säger han till slut.
Alldeles som vanligt är det alltså inte.
* * *
I  övrigt är det påfallande lugnt inne i Penguins rum – som har en påtaglig känsla av gillestuga och liknar inget annat omklädningsrum i NHL.
Mad Max Talbot verkar till exempel på strålande humör och skämtar friskt med en Jordan Staal som bara ruskar på huvudet.
Det kanske gläder Pens-fansen i kommentatorsspåret?
* * *
Snart kommer han.
Mike Bolt.
Keeper of The Cup.
I sin finaste vita handskar.
Med sig har han bucklan – så noggrant putsad att det fullkomligen gnistrar om den.
När det sker, tro mig…det blir alldeles elektriskt här inne i environgerna just då.
* * *
AIK-fan, det gick visst att kommentera i dag på dagen.
Men jag måste vakna och godkänna kommentarerna innan de syns…
* * *
Tänk, i morgon kväll kan jag sitta på Elaine’s.
Men jag säger spelarna:
Jag försöker att inte tänka på det…
* * *
De brukar framhålla att de är alldeles för erfarna för att hålla på och krångla till saker och ting med skrock, men helt immuna är Wings inte mot the power of vidskepelsen.
Allesamman har bytt platser i omklädningsrummet – för att det  gick så dåligt när de satt som de satt förra veckan.
Där ser man…
* * *
Fedotenko och Letang.
Det är mina namn i avgörande-målet-tipset idag.
Jag förlorar så gärna…
* * *
Fabio har inte fått några råd av broder Jimmy inför det eventuella avgörandet.
– Nä, han har inget att lära mig. Ha ha. Nejdå, jag skojar bara. Men vi pratar inte så mycket hockey mellan matcherna, skrockar östgöten.
Synd det.
Jag tror bestämt att alla med LIF-anknytning kan komma med bra i tips i såna här lägen – om hur man INTE ska göra…
* * *
The Oak Man har gjort comeback i Mellon – i blå slips och en kalufs som börjar bli lockig.
Flickorna från Strömstad skulle svimma.
* * *
Om det slutar ikväll – har ni några Conn Smythe-tips?
Jag tror Osgood får den.
* * *
Han ska vara i faggorna, men jag har fortfarande inte sett super-scouten Håkan Andersson.
Däremot går Ken Holland och Steve Yzerman halvannan timme före nedsläpp omkring och gör spontana intervjuer utanför pressloungen.
* * *
Klima, ”Back in your arms” är en av de största sångerna i min bok.
Men är han ledsen, Bruce? Vet han inte att Datsyuk är tillbaka i laguppställningen?
* * *
Tack, Henrik. Men vi behöver inte vara sååå känsliga, väl?
* * *
Tips?
Jag har presenterat vitt skilda förutsägelser under det senaste dygnet, vilket förstås beror på att jag vet varken ut eller in.
Men jag hoppas vi får kliva ut på isen igen om några timmar.
För övrigt 1:
Ni vet förutsättningarna här – finns inte plats för dator uppe på den provisoriska pressläktaren, så kommentarerna uppdateras och publiceras  här nere i pressloungen i pauserna.
För övrigt 2:
Det är bra nervöst nu.
För övrigt 3:
Nu ska jag gå och andas, titta på Bolt när han är in bucklan (my god!) och dricka väldigt mycket kaffe.
Vi hörs i första paus.
Fast tills dess tar vi den här en gång till.

Den mätta dagen, den är aldrig störst,
Den största dagen är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening i vår färd,
men det är vägen, som är mödan värd…