Hajvarning på Garden, del 2
Först händer ingenting.
Sen gör Rangers två mål inom loppet av en dryg minut; Drury och Del Zotto heter målskyttarna.
Då ser det ut att kunna bli en rätt gyllene kväll för fansen som stekt Yankees-matchen och gått hit istället.
Men dessvärre släpper Drottningen en enkel från Staubitz några minuter senare – och i ett powerplay på slutet får Dagny åka storslalom mellan Staal och Girardi och kvittera helt gratis.
Så det står 2-2 och vad som helst kan hända.
* * *
Henke berättar om sitt första jobb på jumbotronen:
– Jag klippte gräs.
Det behöver han aldrig mer göra, om han inte vill…
* * *
Visst fan får Drottningen chansen igen.
Fel kväll att spara på torraste krutet, det är min bestämda åsikt.
* * *
0-1 i skott efter sju minuter.
Det är inte direkt slutspelshockey i början, således.
* * *
Å andra sidan beter sig ju Tårtan föredömligt kaxigt visavi Sharks.
– Ni ska, säger han indirekt, inte tro att jag behöver använda min målvaktsstjärna bara för att ni kommer på besök.
Den attityden måste man gilla.
* * *
Största jublet i perioden:
När de på jumbotronen meddelar att Posada utjämnat mot Angels med en solo-homerun.
Sa ju det; det är baseboll som gäller i New York nu.
* * *
Däremot är Bräschan tillbaka i laget när dokumenterat elaka hajar cruisar på Gardens is.
SÅ kaxig är han inte, Tårtan.
* * *
Förra årets upplaga hade skitit i byxan om de tappat en 2-0-ledning mot Sharks, men hittills har det sett ut att vara annat virke i årets spelare.
Nu får vi veta om det verkligen är så, om de är gjorda av riktiga grejor.
* * *
Sagan om youngblood Del Zotto blir bara mer och mer…sagolik.
Mål igen.
Ingen – absolut ingen – hade förutsett den utvecklingen, det kan jag ta gift på.
* * *
Jo, NHLguru, jag skulle nog vilja påstå att jag var hyggligt först med namnet Tårtan.
* * *
Det är verkligen svårt att vänja sig vid att Rangers blivit en sån dödlig powerplay-maskin.
Herregud, minns ni förra säsongen?
Det är ju skillnad som mellan schlager och Mozart.
* * *
Mitt i perioden ringer Mats Eriksson från gamla This Perfect Day och vill ha bartips.
I högsta grad oväntat.
Jones, tycker jag han ska gå på, för övrigt.
* * *
Crankshaft Murray har hittills hållit en påfallande låg profil, men det är vackert att se hur tryggt och lugnt och säkert han hela tiden agerar.
”Nabby” måste älska sin svenske kompis.
* * *
Jag var tvungen att prova den där kycklingen till slut jag också och den gick väl ner, men inte var det den kulinariska revolution Gävles egen Homer Simpson gjorde gällande.
* * *
Man ska ju komma ihåg att Avery kallat honom fet, så ges tillfälle tippar jag att Crankshaft slutar hålla den där låg profilen.
* * *
Vilken Boyle tycker ni är bäst då?
* * *
Nu kommer Oak Man med kaffe – förmodligen för att han inte första inlägget ännu.
Jag ska ta och njuta av det och hör av mig igen i paus nummer två.