Hockey night i tropikerna, del 5 – The End

Det kan man kalla snopet.
På repriserna vi fick se i hallen såg det ut som att Zajacs puck passerade mållinjen en millisekund efter 00.00, men det var tydligen en millisekund åt andra hållet.
Och plötsligt var en given seger given förlust istället.
För det vet man ju:
Den som åker på en sån käftsmäll precis i slutet reser sig aldrig.
* * *
Jaja, det tog sin lilla tid med den här slutrapporten.
Men det var en del referat som skulle levereras till tidningen – och sen fick jag tekniskt strul.
Men käre L – så funkar den här bloggen. Jag skriver inte play-by-play. Jag skriver i pauserna och efteråt. Det blir roligare läsning så, är det tänkt. Gillar man inte det upplägget finns det andra kanaler att använda.
* * *
Vigges passning till tredje målet…ojvoj. Som någon, jag tror det var Freddie Vegas, sa:
Bobby Orr-klass.
– Jag fick bra fart genom mittzonen och tänkte först skjuta men deras back stod bra placerad så jag fick passa istället, förklarar ångermanlänningen efteråt.
* * *
Åker hiss med Lightnings general manager, Brian Lawton, en halv minut efter straffdebaclet.
Han tittar oavbrutet ner i golvet.
Och vem kan klandra honom?
* * *
Frågar Johnny O om han inte redan hade gett upp när kvitteringen kom.
– Mja, säger han och ler snett, det såg kanske  lite mörkt ut i det läget. Men man ska aldrig ge upp…
He he.
* * *
Det är inte bara firma Biffen & Oak som ska bänka sig på Raymond James-stadion i morgon kväll.
Även Lightning-truppen finns på plats när Bono kliver ut på den där säregna spindelscenen.
– Ja, hela laget ska gå. Det blir nog en trevlig upplevelse, säger Öhlund.
Coach Tocchet kan med fördel nynna med i ”I still haven’t found what I’m looking for”.
 * * *
Så vad tänkte Vigge när den där kvitteringen var ett faktum?
– Jag tänkte ingenting. Jag blev bara fly förbannad och ville ut och avgöra i sudden direkt.
* * *
Å andra sidan: I Vigge har väl Tampa-ledarna hittat EXAKT what they’re looking for.
* * *
Pratar med Lidas på telefon om hur nära han är den där 1000:e poängen.
– Tja, säger han, jag har ju just blivit utsedd till Dalarnas hedersguvernör. Ingenting kan ändå slå det.
Så ska det låta.
* * *
Johnny O gratulerar när han under en pratstund på väg genom katakomberna i St. Pete Forums inre får klart för sig att vi ska stanna på U2-konsert.
– Vi såg dem ju på Ullevi i samband med landslagssamlingen i somras. Det var väldigt bra. Ni kommer få en stor upplevelse, lovar han
Och nåt säger mig att man kan lite på Johnny O:s omdöme
* * *
Någon seger har han ännu inte fått i Tampa – men väl en saftig blåklocka.
Mattas Öhlund är ändå nöjd med flytten till Florida.
– Det är perfekt här. Allt funkar socialt och det känns som en kul utmaning att få spela med ett nytt lag. Och vädret…man kan inte klaga på det.
Nej, det kan man fan inte.
* * *
Kan till slut inte låta bli att böja mig fram och fråga Scotty B vad får för intryck av unge Hedman.
– Åh, svarar coach-legendaren och skiner upp, han är den störste av alla talanger. Det har jag tyckt ända sedan jag såg honom i JVM i Ottawa. Han kommer att få en lång och framgångsrik karriär här.
Hyggligt betyg, får man väl säga.
* * *
Det spelar ingen roll att det är sånt drama på slutet, eller att det blir straffar.
Argentinaren till höger om mig vill ändå bara prata om Olof Mellberg.
– Är han inte den bäste ni haft, undrar han.
Var får man en sån vanföreställning ifrån?
* * *
Då var det läggdags.
Men först ska jag sätta mig på balkongen och röka en Marlboro och tänka bra ”One” kommer att låta i morrn.
Vi hörs inom kort.