Comeback på Garden, del 5 – The End

Det mest imponerande med Kovaltjuks insats ikväll ser man efteråt.
Han kommer stapplande genom korridoren med foten i en sån där grej man får istället för gips nuförtiden.
I princip kan man alltså säga att ryssen fortfarande lider av en bruten fot.
Och likafullt går fanskapet ut och uppträder som den mest spektakulära artisten från Georgia på den här sidan James Brown.
– Ja,  det syntes att han var spelsugen, va, flinar Hedbä.
Skulle man kunna säga.
* * *
Thrashers blev i enlighet med uråldriga hockeytraditioner lite försiktiga i tredje och Rangers kunde skapa rätt svettigt tryck ett tag, men Hedbä stod emot och ingen kan säga nåt annat än att sydstaterna vann välförtjänt.
* * *
Det värsta för Rangers:
Ovetjkin säger att han siktar på comeback på Garden på tisdag.
Då kommer alltså ännu en rysk hockey-konstnär hit och är lika spelsugen.
Ojvoj.
* * *
Det blir aningen awkward stämning när jag säger nåt åt Hedbä om att det måste ha varit roligt att få visa Bengt-Åke, som står alldeles intill, att han gjorde fel som inte plockade med honom i stora OS-truppen.
Annars är stämningen mellan leksingen och förbundskaptensduon rörande god.
* * *

Gris-Olle håller på att skrika sruphuvudet av sig, men såvitt jag kan se är det alldeles korrekt att Del Zotto åker för diving.
Valpigt uppträdande, kallar man väl det.
* * *
Apropå OS-truppen:
Niclas Bergfors!
Nu var det förstås omöjligt att veta att han skulle få ett sånt här dundrande genombrott när den där megatruppen skulle tvingas fram, men det understryker ju bara hur puckade SOK:s regler är.
Bengan får helt enkelt inte ut den kanske hetaste forward vi överhuvudtaget har.
* * *
Henke muttrar att han kände sig ringrostig och att det inte var direkt skoj att släppa in första skottet.
Men när någon frågar om han orkar spela mot Ottawa på lördag blixtrar det till i de arga ögonen.
– Ja, säger han med eftertryck, det vill jag verkligen. Jag vill spela så fort det bara går.
Dåliga nyheter för Senators, det
* * *
Nu ska jag åka hem och softa.
Men det tror inte Toby Orr på.
– Nej, du kommer att gå till en lokal och ta några öl, säger han och nickar förtroligt.
Hrmf, alla lever väl inte Buckhead-livet heller…
* * *
Tårtan får frågor om han tyckte att backarna var för tama i kväll.
– Nej, de var för dåliga, fräser han.
Ojvoj.
* * *
När jag sagt adjö åt Toby Orr och han vandrar iväg mot spelarbussen tittar Varpu fram och säger:
– Åh, så söt!
Och det är inte mig hon menar…
* * *
Ser jag rätt?
Vann Tampa på straffar?
Löken blommar, det kokta fläsket är stekt, fan tar bofinken.
* * *
Kovaltjuk har verkligen inget emot att spela med landsmännen Antropov och Afinogenov.
– Nej, det är perfekt, berättar han, vi pratar ryska och kan skoja bort motståndarna hela tiden.
* * *
När de står utanför Thrashers omklädningsrum är Bengt-Åke åter på Notan om det som ska föreställa ett svällande midjemått.
AIK-legendaren bör kontra med att det i alla fall inte var han som tog ut laget mot Finland senast…
* * *
Hedbä anser att det inte spelar någon roll vad han än gör; han får ändå vara back-up i Atlanta.
Inför den här säsongen blev Let em’ in skadad, då klev plötsligt Ondrej (Ondrej? Vad är det för namn? Pavelcek in och tog förstaspaden.
– Tar de in någon från gatan blir han förstemålis också, suckar han.
Sen kommer han på hur det kanske kan tänkas låt och säger på vackraste Tony Richardsson-dalmål:
–  Jag är inte bitter…ha ha.  Nä, jag är medveten om min roll här och har inga problem med den.
* * *
Vad anser ni, ska bloggen se Jersey mot Washington i Newark på lördag?
Då krävs att FivePoints, Per, Big Pete och Mackyyy lovar att de är med i kommentatorsspåret.
* * *
Vad än Toby Orr tror:
Nu åker jag hem.
Vi hörs inom kort.